Varg, flum, vilda idéer och att bita i det sura äpplet.

Abstrakt.

Tänk dig detta. Redan som liten ser du stora djur i böcker och på TV. Med urbana föräldrar är det enda möjligheten, eller kanske kom första kontakterna via besök på Skansen. Nå, du är fascinerad från första stund, så imponerande och märkligt, så stora djur det finns. Intresset och hänförelsen växer med tiden och du väljer arter. Du har sett isbjörnar, tigrar, lejon och leoparder och de upptar hela ditt engagemang. Men vänta nu, du läser på och får veta att björnar finns även i Sverige om än i ytterst litet antal. Och vi har faktiskt haft varg i landet, men de utrotades. Så tråkigt tänker du, och spinner vidare i kärlek och hänförelse för dessa stora predatorer. Efter skolan och dina engagemang i föreningar som värnar det vilda börjar visionen ta form. Du ser framför dig ett annat Sverige, ett Sverige med alla tidigare stora predatorer närvarande i rikliga antal. Så underbart det vore, hur ska jag göra för att det ska bli verklighet. Du börjar berätta om dina önskemål med andra i de naturföreningar du är medlem i och får stöd direkt för tanken som sporrar dig ändå mer, oj om det ändå vore verklighet. Ditt engagemang för den utrotade vargen börjar bära frukt, du får förtroende av myndigheter och makt och möjlighet att förverkliga dina drömmar, att återinföra vargen i Sveriges fauna. Det är faktiskt ganska lätt att få politikerna på din sida för du blir så småningom varse att du har talang att argumentera för din sak. Ditt uppträdande är lugnt och sansat och du för fram argument som låter bra och som de flesta köper. Ditt lugna sätt borgar för stöd från högsta ort.

Du får chansen.

Så sätts planerna i verket. Hela din vakna tid, jag även i sömnen drömmer du och får idéer, ägnar du åt projektet. Hur ska du lyckas genomföra detta och i vilken ordning. Du behöver stödtrupper och opinion och du behöver absolut stöd från media, låt därför frågan lyftas allvarligt i samtliga diskussioner om miljön, rovdjuren ska dui göra till en angelägen miljöfråga. Och visst, media och miljöengagerade partier och politiker nappar. Hela världen öppnar sig för dina armar. Men vänta nu, detta räcker inte, det behövs en samsyn även internationellt. Visst finns det väl likasinnade även utomlands? Dem ska du knyta kontakter med. Absolut, vi ska hjälpa varandra att övertyga politikerna på det internationella planet, det är också en förutsättning för att lyckas. Vi måste även, och det framstår som ytterst viktigt, hjälpas åt att formulera nationsöverskridande dokument med målsättningen tydligt formulerad att vi ska ha de stora predatorerna åter. Det har ju redan visat sig att politikerna hemma lätt har köpt konceptet så varför ska de inte göra detsamma på ett större plan. Jodå, även det lyckades, frågor om djur och miljö är det ingen som ifrågasätter, vägen ligger rak framför dig.

Inplanteringen lyckades.

Så efter ett par decennier finns här vargar, hur det gick till vill du inte berätta. Du vet faktiskt inte heller men att det inte skett på naturlig väg anar du. Men dina stödtrupper i diverse föreningar som är lika hänförda på idén som du slipper ta konsekvenserna av att vara myndighetsanställd. De har på eget bevåg fixat biffen och du gläds i ditt inre som du däremot med all kraft inte kan tillåta dig visa. För det var ni ju överens om, du och dina rovdjursdyrkare, det är osannolikt att vargen skulle vandra in i landet igen för egen maskin.

Reaktioner kommer.

Det börjar hända saker, vargen visar sidor som du inte trodde, konsekvenser som du förträngde trots varningar och trots andra länders empiri. Ja föresten, det fanns tillräckligt med kunskaper inom landet redan tidigare men du valde att ta varningarna som strunt, som befängda uppgifter från människor som inte visste bättre och som trodde på sagor. Outbildade enkla bönder, samer och jägare, de hade ju inte förstått hur det ligger till. Du som minsann studerat på högskola satt ju inne med den rätta sanningen. Men ändå, vad är det som händer? Dina älsklingsdjur har ställt till med problem. Du har mardrömmar om detta och mår inte bra. Du är en snäll människa och vill för allt i världen inte andra illa.

Det går inte att blunda för sanningen längre.

Men så är det. Folk på landsbygden skriver insändare och är upprörda. Deras djur blir rivna och dödade av vargen, de är förbannade. Myndigheter har fått fullt upp med dessa frågor. De får samtal och skrivelser från berörda människor som ställer frågor och krav dagarna i ända. Myndigheter och kommuner är rejält less på dessa frågor om vargen, de har annat som de hellre vill syssla med. De är frustrerade och upprörda, ja även de är förbannade på vargfrågor. Polisen har fått en extra syssla att ta hand om, dessa ständiga vargfrågor och händelser. De är verkligen less på detta, ja även de är riktigt förbannade på politiken som ger detta merarbete utan mening. Medierna som tidigare varit ditt bästa stöd undrar i tysthet vad som händer. De skriver inte om allt negativt till en början men senare finns reportage om vargrivna djur, dödade hundar och upprörda människor. De kan inte blunda längre, deras egna övertygelser om vargen som en frälsare har kommit på skam. De är förtvivlade och ledsna och publicerar t.o.m. uppgifter som visar att stödet för vargen minskar. Det har utvecklats till en majoritet emot varg. Och våra politiker, de som försvart dig ända intill alldeles nyss, även de har visat tendenser på annat. De är över allt annat verkligen trötta på alla dessa vargproblem och människors visade förakt för demokratin och politiken. De är för att uttrycka sig milt dödsless på vargens konsekvenser och människors reaktioner som de alltmer börjar förstå. De är i själ och hjärta förbannade på denna politik utan slut. Och du själv som trott dig gjort rätt, du är faktiskt också rätt trött och besviken. Och hur än du letat och fått hjälp så har du inte lyckats peka på en enda positiv konsekvens av att ha vargen i vår direkta omgivning, det som var ditt livsprojekt. Hur kul är det?

Bot?

Nej, inga böter eller fängelse, inga straff. Men människor tycker att du borde förses med en skylt på bröstet och en på ryggen där det står: Förlåt. Med dessa skyltar ska du uppsöka alla dina lierade, medierna, alla dina överordnade samt riksdag och regering och på dina bara knän uttrycka vad skyltarna säger. Sedan kan skyltarna kastas men därefter ska du erbjudas en tatuering i pannan med texten: Förlåt mig, jag visste inte vad jag gjorde. Hur kul är det?

4 thoughts on “Varg, flum, vilda idéer och att bita i det sura äpplet.

  1. Michael Ericson skriver:

    Tillåt mig småle en smula. En mycket målande beskrivning. Om man dessutom, i inledningen, får draghjälp av ett skogsbolag som står i begrepp att återplantera stora arealer tallmark ,efter en våldsam storm, arealer som dessutom hyser bland landets tätaste älgstammar, så kommer projektet att te sig än mera ”vattentätt”…Vad skulle kunna gå fel?

  2. Axel Eriksson skriver:

    Mycket bra och väldigt välformulerat!

  3. […] Det kanske inte var så genomtänkt, det här med en massa varg i glesbygden… […]

    • Kenneth Erikson skriver:

      Nej, du har alldeles rätt, det var inte genomtänkt alls. Dessutom har det visat sig
      att de ansvariga inte ens brydde sig om att ta del av vare sig inhemsk eller
      internationell kunskap. De blev faktiskt erbjudna detta. F.d. förbundsjuristen i
      Jägarnas Riksförbund, Berndt Lindqvist med goda kontakter med vargkunniga både i
      Ryssland och Kanada erbjöd detta, eller som han själv formulerar det: ”Som exempel
      Har jag själv vid två tillfällen under senare delen av 1900-talet haft några av
      Rysslands, och därmed världens, främsta rovdjursforskare och experter på besök.
      Då jag anordnat och inbjudit forskare, myndigheter och politiska beslutsfattare
      till Stockholm för att ge dem tillfälle till till genuin faktainformation om
      världens största och ”livskraftigaste” vargstam, har besöksstolarna stått tomma.
      Slutsatsen kan då endast vara att Sveriges beslutsfattare inte vill ta åt sig
      de enorma kunskaper om rovdjur som finns att tillgå helt gratis.”

      Berndt Lindqvist skriver också: ”Som jämförelse kan nämnas att det bedrivits
      omfattande rovdjursforskning på bl.a. varg i Ryssland sedan början på 30-talet.
      Flera Ryska universitet har under denna tid inrättat särskilda avdelningar
      för rovdjursforskning, ofta med tyngdpunkt på varg, som beaktas som det mest
      svårlösta problemet ur skadesynpunkt. Denna gigantiska ansamling av kunskap
      och erfarenhet har Sveriges beslutsfattare valt att nogsamt undvika.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: