Moderater och vägglöss.

Efter turerna med Junselevargen kan hanteringen av rovdjuren inte beskrivas bättre än som en spännande cirkus med omväxlande nummer. Vi har fått se effekten av naturvårdsverkets påkostade juristutbildning till betraktarna. De kallas visst miljöorganisationer i allmänt tal och består av WWF, SNF och SRF med undergrupperingar av mer militant typ med yngre medlemmar som inte tvekar inför lagöverträdelser. Där släpps minkar fria, päls- och jakt handlare får sina butiksrutor krossade och liven förstörda. När dessa terrorister sedan blir äldre blir de förutom sina medlemskap i Miljöpartiet och Vänsterpartiet, vilka båda stöder civil olydnad, också medlemmar i WWF och SNF och fortsätter jävlas med folk via tangentbordet. Ett trist kapitel i vår samtid.

Den gulröda tiken i Junsele, (varg eller hund?) springer vidare och försämrar livet för samerna. Skyddsjaktansökan (avlivningsönskemål) har inlämnats flera gånger som naturvårdsverket bifaller men betraktarna överklagar. Senast har vi fått se hur förvaltningsrätten (med vilken sakkunskap?) tagit till orda och anser sig veta mer än naturvårdsverket med sina forskare. Det går knappast att bedöma på annat sätt än att förvaltningsrätten sålt sitt förstånd till rovdjursreligionen.

Om att tro eller veta.

Här vill jag peka på omständigheter som berör det mesta. Vi vet ju redan att betraktarorganisationerna har personer i sina ledningar som kan i ord och skrift argumentera bra för sin sak. De har också fått ekonomiskt stöd av naturvårdsverket just i detta ämne, pedagogik. Men, vi vet också att ibland dem saknas kunskaper och egna erfarenheter. De utgör dock inget hinder för dessa, snarare verkar de ännu säkrare på sin version, trots denna brist. Och med argumentation som lätt vinner anhängare bland ännu mer okunniga vinner man opinionen. De få på glesbygden som blir drabbade av rovdjurens konsekvenser står sig slätt om frågor avgörs med opinioner. Men som sagt, de som hörs mest, betraktarna, är okunniga och struntar i konsekvenserna av det de förespråkar. De vet inte, de tror.

Likadant fungerar det på ett annat område som har många gemensamma inslag med rovdjursfrågan, vindkraftsutbyggnaden. Den bottnar i ett påstående att vi går vår undergång till mötes om vi inte minskar co2 utsläppen i Sverige. Tror man eller vet man det? Nja, de som själva gjort klimatmodeller med datorers hjälp är inte många och kan någon av dessa garantera att de får rätt? Nej, naturligtvis inte, ingen kan garantera något om framtiden, inte någon om något. Man kan bara gissa och tro. Och så är det med co2 debatten, man tar något för givet som man hört någon annan påstått, man tror, men vet egentligen ingenting i sakfrågan. Tror du Lena Ek gjort någon egen klimatmodells? Nej, även hon bara TROR. Argumentet att ”de flesta klimatforskare” anser si eller så bevisar ingenting. Det är säkert så att bland dessa klimatforskare har de flesta inte gjort någon egen framtidsmodell, utan de har helt enkelt valt att tro på andra. Och återigen, ingen kan garantera att framtidsskisser håller. Även om siffror på dryga 90% tror så bevisar det inget. Här kan ett TV-inslag studeras.  Tyvärr tillåts inte liknande kritik i det svenska statsägda TV-medierna, vi ska ju minsann vara överens och politiskt korrekta (demokratiskt förkastligt när det stryper det fria ordet). Jag behöver väl inte påpeka att detsamma gäller rovdjurspolitiken, även om det förekommer i lokalsändningar i radion, se här ett inslag från i somras.  Lyssna gärna på vad Peter Egardt säger. Detta om att hellre tro än veta gäller som regel samtliga politiker och samtliga områden. Inget vidare, eller, inget att tro på eller hur?

Kris i Jägarnas Riksförbund, JRF.

Denne Peter Egardt verkar vara en sjutusan till medlare. Att han fick Jägarförbundet och betraktarorganisationerna med på noterna med sin Åsiktsförklaring är en sak, men han lyckades även lura Jägarnas Riksförbund på densamma, med ett litet intetsägande tillägg, på annan plats, att varje part inte behövde frångå sina egna förbunds andra målsättningar. I den fällan föll JRF: s ordförande för vilken hon fått stor kritik. Hon förstår det inte själv utan försvarar sig upprepade gånger med att det är viktigt att ”sitta med” där besluten tas, trots decennier av motgångar. Åsiktsförklaringen kan ni läsa här.  Ett jägarförbund som ställer upp på gynnsam bevarandestatus samt att underlätta för naturlig invandring (varg i hela Norrland) går emot sin medlemskår. Lägg till detta att det förekommit grava missförhållanden i deras ledning med mörkningar och lögner, där det slutar med att ordföranden själv har utslagsröst och använder den till att rösta på sig själv när hennes eget agerande kommer till omröstning, är rent skrämmande. Efter ett drygt decennium av medlemskap valde jag självklart att kliva av. Ett sådant gäng med sådana rutiner vill jag inte tillhöra. Man behöver f.ö. inte tillhöra något jägarförbund för att jaga. Andra tidningar har också ansvarsförsäkringar och det är ändå alltid hemförsäkringen som gäller i första hand. Vill man läsa reklam av jaktprodukter finns många andra tidningar att välja.

Varg med viktiga gener, har ni läst det någon gång?

Junselevargen anses ha viktiga gener. Jag har som bekant analyserat vår rovdjursforskare Olof Libergs bevis för detta  med en uppföljning 8 mån senare här.
Det enda ”viktiga” med denna tiks gener är att de är annorlunda än vår skandinaviska vargstams gener, inget annat. Denna tik invandrade 2010 från Finland, påstås det. Vi  hade också 2 invandrare 2008 som också anses ha viktiga gener, av samma skäl som för ovanstående kan tänkas. I den Norska DNA undersökningen som jag skrivet om i tidigare länkar sägs ju de Skandinaviska vargarna inte ha kommit ifrån Finland eller Ryssland. När de gäller de 2 invandrarna 2008 gäller att båda gjorde förflyttningar genom matbordet Norrland med sina renar och älgar på över 50 mil, innan de återfanns längre söderut. Är det trovärdigt att det gick till så? Är det trovärdigt att en vargtik återfanns i nordöstra Finland efter att, som det påstås vandrat 100 mil fågelvägen ifrån södra Norge? Ska vi tro på detta? (Möjligen om det handlat om en återvandring efter en tidigare flytt). Nej säger jag efter att ha läst en finskrysk DNA undersökning av vargarna i Finland, ryska Karelien samt vargar öster om Vita havet och sjöarna Ladoga och Onega m.fl. (se på kartan).

Det vi ännu inte fått veta.

Denna undersökning påstår nämligen, genom att referera till 2 olika forskare att den genomsnittliga förflyttningen av utvandrade vargar (från sina föräldrar) i Finland är mindre än 10 mil.

Men det riktigt intressanta är att om vi i Sverige och Norge, tror att de vargar som kommer in ifrån Finland är friska viktiga vargar är vi grundlurade. Denna undersökning påstår nämligen att de kan skilja på Karelska (Vstra Ryssland ifrån norska gränsen ner till Finska viken) vargar, Vargar öster om Vita havet samt finska vargar. De är tre olika populationer med ytterst lite utbyte med varandra. Alla 3 varianterna är också inavlade, lägst så i populationen längst österut. Vargarna i nordvästra Ryssland sägs ha den högsta uppmätta graden av inavel som konstaterats, med undantag av de Italienska och Spanska vargarna, enligt samma undersökning. Dessutom säger denna rätt omfattande studie att såväl de finska som de ryska vargarna i Karelen behöver öka i antal och få genetiskt tillskott för att överleva på sikt. Då bör här noteras att läget var betydligt bättre när denna undersökning gjordes än idag med betydligt färre vargar i dessa 2 populationer. Här försöker svenska myndigheter blåsa oss rejält när de påstår att invandrarna har viktiga gener om de kommer in ifrån Finland, när dessa har samma skräpstatus som våra egna, låt vara av aningen annat slag. Läs själva.
Ska vi tro på våra myndigheter att inaveln är ett hot, när de undanhåller dessa fakta, vargstammen växer så det knakar och inga defekter syns, läs mer här.  Är det överhuvud taget realistiskt att öka antalet vargar mot bakgrund av de negativa konsekvenserna och samhällskostnaden?

Att vara oense med kyrkan.

Troende ja, det är samtliga i vår politikerkår. De tror på snacket om människans påverkan, de tror att vi kan påverka temperaturen på jorden, de tror på andra. Själva vet de inget, hur ska de kunna göra det? Hur? Nej, de tror, och förmedlar det vidare så journalister tror och skriver om det. Sedan tror ett helt folk, en hel värld, att si eller så är det. Argumentet att 90-95% av klimatforskarna anser, handlar om samma sak.

Är du också less på tvången i politiken med vindkraft som granne och olika oförsvarliga tvingande energiskatter och certifikat, ska du söka dig till det organiserade motståndet i Föreningen Svenskt Landskapsskydd, FSL. Här finns fakta att hämta och en förening att stödja. 

Att vara skeptisk är det rätta förhållningssättet och apropå tro vill jag nämna Copernicus och Galileo Galilei. De båda jobbade i olika tidsåldrar men hade ännu sämre odds. De hade i princip hela världen emot sig, fick kyrkan (idag ekosofi-religionen) emot sig, men fick slutligen rätt. Galileo Galilei gav 1632 ut sina rön om att jorden cirkulerar runt solen och det var tvärs emot kyrkans uppfattning som sade att allt cikulerade runt jorden. Efter dom 1633 blev satt i husarrest resten av sitt liv för detta men kan sägas ha haft tur som fick behålla livet. Först år 2000 (efter 367 år) upphävde katolska kyrkan domen mot Gallileo Galilei.

I Sverige idag är det många som sökt efter något att tro på, efter det att de allra flesta övergivit tron på Kristendomen. Nu har människor blivit ekosofer, de tror på en grön omställning, biologisk mångfald och rovdjur, rovdjursreligionen. Och likt forna tider bryter man inte ostraffat mot den åsikten, att rovdjuren är viktiga i vårt samhälle. Att det försämrar våra möjligheter till skapandet av mervärden och gör det svårare i den globala konkurrensens tidevarv tas det ingen hänsyn till. Denna tro finns bland våra ministrar och deras tjänstemän och hur är det med högsta hönset själv, Fredrik Reinfeldt? Visst tror även han på den gröna omställningen och rovdjuren som vår tids frälsare?

Åter till rubriken.

Här handlar det om en avskyvärd företeelse i vårt moderna upplysta samhälle, propaganda. Ordet förknippas av många till Hitlertyskland där just Hitler vann ett demokratiskt val med påståenden om att ett visst folk var de onda på jorden och att det germanska tyska folket, den ariska rasen, var det eftersträvansvärda.

Vi har vår egen rovdjurspropaganda att skämmas för. Där utmålas människan som den onde och djuren, särskilt skadedjuret vargen, som den gode (att hylla, gynna och tillbedja). Det galna, elaka och inhumana i propagandan är att de som verkligen vet, och inte bara tror, dvs. de med kunskaper och egna erfarenheter (boende på landet, djuruppfödare, jägare och samer) är de som pekas ut som onda. Vi kan ana att det beror på att de är de enda som i sak kan kritisera rovdjursförvaltningens falska påståenden. Berörda av varg kan inte se något positivt med vargen. Tvärtom, de vittnar om: Merarbete, förloradede djur, ökade kostnader och förstörd livsglädje, m.a.o. död, misär och elände.   Ingen är mer ansvarig för att denna styggelse får fortgå än vår statsminister. Om vi drar en konsekvens av propagandan blir den som följer. Vägglössen är de goda och moderater de onda.

Taggad , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

15 thoughts on “Moderater och vägglöss.

    • Kenneth Erikson skriver:

      Ja Michael, det finns flera områden där våra makthavare driver med oss. Den länk du förmedlar tar upp delar av detta. Men sanningen är troligen att det mesta styrs av makthavarnas önskan om att behålla makten, oberoende av konsekvenserna. Maktgalna är de minsann, och inte det minsta hederliaga.

      • Michael Ericson skriver:

        Makthavarna är liksom allmänheten förda bakom ljuset av forskningen, på vilken vi har en sjuklig övertro. Det är vetenskapen, och ytterst den hand som föder den, som är den största förbrytaren. I slutänden styrs allt som bekant av pengar. De forskningsrön som kan generera de största pengarna, får också störst utrymme.

      • Kenneth Erikson skriver:

        Du har så rätt.Tänk om fler hade samma förstånd och också kunde förstå detta.

  1. Anna Eriksson skriver:

    Hej.
    Det ligger ett stort Allvar i det som nu sker,
    Den som ser på, accepterar,
    Men den som vill ha förändring,
    drar i något strå till stacken, för att öka på mängden med engagerade.
    Nu krävs det empati, förståelse, stamtillhörighet för att opinionen ska visa vad som är överstyr, eller anse du att de är bra och stabilt, läget som det är med ”vargcirkusen” ,
    Tiden är emot oss, vilket kräver landsomfattande engagemang.

    • Kenneth Erikson skriver:

      Du har så rätt Anna, allvaret är stort. Vi kan inte göra mycket mer än att hoppas att det finns gnuttan av förstånd hos beslutsfattarna. Ser vi inget av detta får vi se till att lära dem om verkligheten. Vi har vår kraft och möjlighet i nästa val. Och vi har redan vårt parti i Lndsbygdspartiet.

  2. Henning Greek skriver:

    Hej
    Du Kenneth. Brukar aldrig svara på forum men du skriver och konstaterar allting rätt roligt att få läsa en vettig människas fakta. Hoppas att ni kommer till toppen politiskt ni har iallafall min röst.
    MVH Henning

    • Kenneth Erikson skriver:

      Henning Greek.

      Tack, men jag måste vara ärlig med att jag inte är säker på om du menar allvar eller är ironisk. Jag är ledsen för det, det kanske du också är, men några politiska ambitioner har jag inte. Jag önskar endast att vetenskap, erfarenheter och förnuft ska få råda.

  3. Jörgen skriver:

    Håller fullt och fast med dej Kenneth.
    Själv är jag moderat men är oerhört besviken på de styrande (lightsossarna)
    Tyvärr har den andra sidan av politikerkåren ändå mer varg/rovdjursplaner.
    Det enda som växer med denna politik är politikerföraktet som i en förlängning blir
    anarki. Vi skiter i lagarna och tar den i egna händer. Har vi gjort det med rovdjuren kan man göra det med annat också.Vissa gör det redan.
    Det är en tänd stubintråd de sitter på politikerna .De förstår inte varför vi som har vargen är upprörda över den!
    Troligtvis blundar de när de ser lemlästade hundar, får m.m.
    Tror inte /vet att det inte är vargar från den spillra som fanns kvar på 1960-70 talet som vi nu har.
    Antingen är politikerkåren naiv eller dumma som tror på dessa fabler eller så har de köpt skogsbolagens skrämselpropaganda om att alla klövdjur skall bort så de inte äter upp all skog.Så kanske de kan få bort jägarna i samma slag.

    • Kenneth Erikson skriver:

      Tack Jörgen, vi ser väldigt lika på detta. Att ta lagen i egna händer går mig dock emot men hur långt ska vi tolerera att de nonchalant kör över oss? Och varför ser de i Finland tjuvjakten som ett skäl att höja avskjutningen av varg, men inte här i landet? I drabbade områden i Finland tycker var 3:e att tjuvjakten är ok.

      F.ö. anser jag att det är den och de med makten i sin hand som ska kritiseras. Före 2006 var det Göran Persson jag kritiserade. De fega hycklande politiker vi har idag är en skam för landet. Ett tydligt tecken på hur illa det står till är Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärds fullständigt vansinniga försök att med manipulerad statistik ge sken av att våra tåg håller tiderna.

  4. Jan skriver:

    De enda som kan lösa vargfrågan är jägarna själva – som i Finland. Där har man ju halverat vargstammen med illegal jakt sägs det…….Inga politiska partier bryr sig om jägarna – de är alldelses för få för att utgöra något hot mot makten…..tro mig – inget kommer att bli bättre i rovdjurspolitiken – bara en massa skitsnack o dravel. Jag har själv träffat nuvarande miljöminister i frågan två gånger – bara prat…..ingen verkstad. Jag tror det är bättre att jägarna går ut öppet och förklarar krig mot vargpolitiken, i konkret handling – då kanske de börjar lyssna när vargarna börja minska i antal. Den svenska flatheten är så utbredd – även bland jägarna, att man häpnar…….

    • Kenneth Erikson skriver:

      Hej Jan.
      Nej jag delar inte riktigt din åsikt. Men att vi är flata håller jag med om. Först måste vi få någon av jägarorganisationerna, ännu hellre om de kunde enas (men det ser svårt ut) om att uppträda som sina medlemmar önskar dvs. att vara tydlig i kravet på noll vargar. Som bekant för JRF en dubbel linje och SJF kan lätt misstänkas för att gå maktens ärenden före sina medlemmar.

      I Finland har jägarna stöd av beslutsfattarna och befolkningen (var tredje tillfrågad försvarar tjuvjakt på varg i drabbade områden), det har ännu inte svenska jägarkåren som bekant. Finland har även klartecken från EU att själv hantera vargstammen, även där skiljer vi oss åt. Lena svek har inte ens kraft att förmå NVV att besluta om GYBS, vid låt oss säga 50 vargar.

      Det är för mig främmande att uppmana till lagbrott. Jag tror på att fakta ska redovisas och efterlevas. Så är det inte nu där t.o.m. Lena Ek kan misstänkas ingå i samma gäng som betraktarorganisationerna, NVV och förvaltningsrätten. Det okloka förhållandet ska vi sträva efter att visa och bryta. De politiker som försöker smita undan ansvaret är de som kommer att förlora mest i denna fråga. Men som sagt, vi är otroligt flata det håller jag med om. Och var går gränsen när även de som idag resonerar som jag ändrar uppfattning?

  5. […] Ett tidigare inlägg behandlade också samma frågor. […]

  6. […] sitter med i WWF: s förtroende råd. Han är av samma skrot och korn, glöm inte det heller. Ett tidigare inlägg behandlade också samma frågor. Läs och bli medlem i Föreningen Svenskt Landskapssydd – FSL, om du också tycker illa om […]

  7. […] Källa: Moderater och vägglöss. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: