Etikettarkiv: gynnsam bevaradestatus

Nu måste det bli slut på smutskastningen av landsbygdens befolkning i public service.

Tisdagen den 2: a april sändes på Sveriges Radios nyhetssändningar, ett otrevligt och oemotsagt inslag och uttalande om tjuvjakt på stora rovdjur. 

Lusten att skuldbelägga jägare och samer tar absurda former.

Återigen var jägare och samer måltavlan. Ingen från den utpekade sidan gavs chans att ifrågasätta och förklara. Det är en skam för SR att sända sådant.

Det går inte att undvika frågan om SR, Christer B Jarlås och Lars Lundman är medvetna om att deras uttalande faktisk kan uppfattas som hets mot folkgrupp. Det är också helt i relevans med SR: s svar på en fråga som ställdes till SR, om det är rätt av SR att sända ett inslag av en rappare som spårar varg för att upptäcka ev. tjuvjakt, utan att nämna att spårning i djurets färdriktning är förbjuden.    Svaret lyder enl. följande:

” Hej!

Tack för ditt mejl, ber om ursäkt för sent svar.

Det är en intressant fråga du uppmärksammar. Att ofreda varg, dvs förfölja och störa, är som du skriver olagligt i Sverige utan tillstånd. Syftet med lagen bör vara att bland annat förhindra tjuvskytte.

I reportaget beskriver de medverkande hur de spårar en varg och ”tittar lite hur den rör sig”. Syftet, menar de, är att få koll på eventuella tjuvjägare. De vill alltså försvara vargen så gott de kan.

Det är en svår gränsdragning. Spelar t ex syftet någon roll? För Naturvårdsverkets experter är det väsentliga i lagen om det förekommit ofredande, något som de i samtal med oss lämnar över till åklagare att bedöma.

Vi på Verkligheten kan i vilket fall inte sätta oss till doms över huruvida de medverkande gör sig skyldiga till lagbrott i det här fallet.

Men eftersom du har reagerat kan man anta att fler har gjort det. Med anledning av detta har vi kompletterat texten på vår hemsida:

Tack för att du uppmärksammade frågan!

Vänliga hälsningar
xxxxxx xxxxxxxx ”

Konsekvensen av svaret är fasansfullt.

Här ser det ut som om SR liksom Naturvårdsverket tillämpar regeln, ändamålet helgar medlen. Dvs. kan någon tjuvjägare påträffas och lagföras får man överträda lagen, då är det tillåtet. Och det anser tydligen SR och NVV även gäller rappare som tydligen drivs av sådant hat att sångtext och video handlar om att slå ihjäl jägare.

Vän av ordning måste fråga sig, har SR och NVV tänkt igenom detta seriöst? Finns det andra brott där staten också sanktionerar lagöverträdelser som i förlängningen kan resultera i att någon privat rättsskipare tillåts ta sig rätten att avliva sina medmänniskor?

Miljöåklagaren är redan känd som vargvän.

Christer B Jarlås är sedan tidigare känd som en vargvän –förespråkare. Han har tillsammans med åklagarkollegan Sven Erik Alhem samt forskare Johanna Hagstedt från BRÅ haft informationsmöten om varg i Jämtland på flera platser vid ett flertal tillfällen. Naturvårdsverket har skjutit till medlen för detta så det är ingen fantasifull gissning att de pratat gott om varg och andra stora rovdjur och illa om jägare och samer. Nu missunnar jag ingen lite extra slantar men här är det frågan om falsk rovdjurspropaganda! Vargen talar nämligen inte för sig, dit den kommer uppstår genast avsky och hat emot skadedjuret varg, därför måste det ljugas för de ännu oerfarna. Nu sker det i södra delarna av landet och efter norrlandskusten i ett försök att vinna acceptans för utbredningen av varg i just dessa områden.

Vi kan önska oss en bättre ordning.

Nedan ett öppet brev till miljöåklagare Christer B Jarlås.

 

Dat. 130404

Miljöåklagare Christer B Jarlås.

Hej.

 

Jag vänder mig till dig efter ditt uttalande i ekots nyhetssändningar tisdagen den 2:a april.

Först denna fråga: Har du och Sveriges Radio regeringens stöd för att låta SR hänga ut jägare, samer och faktiskt vem som helst på glesbygden?

Med en kombination av sorg och ilska reagerar jag på att du ondgör dig över att människor bryter mot lagen. Utpekade är otvivelaktigt samer och jägare, men du nämner inget om möjliga orsaker.

Låt mig redan här och nu göra klart att jag absolut tar avstånd från lagöverträdelser, vi ska alla följa lagen, det anser de flesta. Men det måste stå var och en fritt att kritisera lagarna. Är du av annan åsikt?

I verkligheten vi lever i finns som bekant förklaringar till allt, även till varför det förekommer illegal avlivning av de stora rovdjuren. Antalet lär dock vara rätt blygsamt eller hur? Kanske knappt värt att nämna när stammarna ändå de facto växer så det knakar?

I radioinslaget refererar du till pågående förundersökningar och menar att förtjänster finns med den nya lagen, ”försök och förberedelse” till jaktbrott, när du påstår dig veta att lagen varit användbar i ett antal polisutredningar.

Då måste frågan ställas: Tänker du då på fallet där 5-6 jägare i Härjedalen under fjolåret blev häktade under 17 dygn, fick sina bilar och vapen beslagtagna, sina hem genomsökta och datorer + div. övrig egendom beslagtagna? De blev också, som en följd av detta, dömda som tjuvjägare av lokalbefolkningen? Fortfarande är inte denna förundersökning avslutad och samtliga tillhörigheter är ännu inte återlämnade trots att snart ett helt år har förflutit. Hur länge ska de behöva lida och anses skyldiga? Miljöåklagaren i det fallet, din kollega i Östersund Åse Schoultz, lovade besked flera gånger till viss tid men semester och andra uppdrag har tydligen fått gå före. De förlorade en jakthöst och inga konkreta bevis som styrker det de anklagats för har presenterats. Tänker du på detta Christer B Jarlås? Ser du detta som en positiv konsekvens av lagen om ”försök och förberedelse” till jaktbrott? Fick inte du under utbildningen lära dig att hålla reda på begreppet att, ingen är skyldig före dom?

Vem initierade egentligen tillkomsten av denna lag?

Det finns fler lagar, faktiskt så många så ingen i landet kan hålla reda på samtliga.

Om denna lag, försök och förberedelse, skulle användas för andra brott, och varför inte? Antagligen därför att då skulle absurditeten med denna typ av lag framstå klart och tydlig för var och en, eller vad tror du?

Ta t.ex. pedofili, då skulle en man (oftast män) som reser ensam till ställe på jorden där sådant förekommer redan på flygplatsen för avresan kunna häktas?

Eller köp av prostituerade, då kunde väl förberedelse kunna hävdas så fort en man kör in på en gata med gatuprostituerade, kanske redan när han sätter sig i bilen vid hemmet?

Trafikbrott anses så vanliga att kanske blott en på miljonen upptäcks och beivras, här finns ännu större fog att häkta redan när någon sätter sig bakom ratten.

Eller jämlikhetsmål och brott mot vilken lag som helst, skulle man inte kunna bli häktad bara för att man stiger upp på morgonen, när man på fantasifullt lösa grunder och godtycke kan häkta folk och genomsöka deras hem?

Får man tänka och drömma om vad man vill?

Denna lag är en styggelse Christer B Jarlås, inget att vara glad över utan direkta motsatsen. Den ska inte få existera i något som vill ses som ett utvecklat land – en rättsstat. Visst bör du i stället verka för att lagen avskaffas?

I radioinslaget får vi höra att lagen påstås uppdaga andra brott, genom utvidgad förundersökning och husrannsakan kan gissas, vilket är en direkt följd av mängden okända lagar. Vem som helst av oss som granskas tillräckligt noggrant kan beslås med lagbrott. Det är faktiskt möjligt att hitta förbrytare genom att göra tillslag i varje bebott hus i landet.

Inget vidare trevligt förhållande vi lever under, eller vad tycker du Christer B Jarlås? Här passar bibelcitatet: Den utan skuld kastar första stenen.

Det finns annat du också kunde göra.

Varför tar du inte kontakt med din kollega Sven Erik Alhem, han som tillhör Djurskyddet Sverige? Ni kan tillsammans åtala Naturvårdsverkets rovdjursförvaltning för djurplågeri av den gula änkan i Junsele och alla andra rovdjur som hetsjagas innan bedövningspilen träffar köttet, för att därefter undersökas och förses med en onaturligt tyngd runt halsen som skaver sig in i köttet? Känner du till om något nytt av värde redovisats av dessa djurförsök?

Du skulle också kunna låta utreda rovdjursforskarna om de förmedlar sanning och fakta. Varför reagerar du inte när en norsk dna undersökning påstår att vår Skandinaviska vargstam inte har kommit från Finland eller Ryssland? Då måste väl våra vargar vara illegalt inplanterade eller hur, gör du något för att få detta utrett?

Varför får vi inget höra om utredningen om det tragiska dödsfallet på Kolmården, där en anställd slets itu av ofarliga vargar? Menstruerade den kvinnliga djurskötaren vid tillfället, det kan vara en viktig omständighet?

Och varför engagerar du dig inte i kanske den största av alla miljöfrågor i modern tid i Skandinavien, där landsbygdens befolkning våldtas och fördrivs pga. en rovdjurspolitik som gör livet sämre och som strider emot all mänsklig empiri?

Igår morse fick vi höra ett inslag på nyheterna om en flykting från ett Nordkoreansk fängelseläger (artikel i gårdagens DN). Han beskrev förhållandena och mycket handlade tydligen om angiveri. Efterlyser du och din kollega i Norrbotten den ordningen, ett Sverige som angivarstat, likt forna Östtyskland?

Visst finns tips, bl.a. om ett flertal brott mot miljölagar och förordningar som din förmodade arbetsgivare, Länsstyrelsen för Jämtlands Län, begått?

Jag läser dig i ÖP nu och då där du frilansar som kulturskribent, du är duktig med ett stort intresseområde. Men jakt är kultur och i Jämtland som är ett av de största jaktlänen i landet med kanske 30-40 % procent av befolkningen direkt eller indirekt berörda, uppskattar troligen inte ditt påhopp. Känner du inte detta? Jakten tillhör också människans karaktärsdrag från urminnes tid. Är människan något, så är det jägare (eller fiskare – samlare, vilket i princip är samma sak, bärga mat och annat värdefullt från naturen), håller du med om detta?

Här förmedlar SVD verkligheten bakom brott och straff inom det ekonomiska området, det väcker onekligen några reaktioner.

Och Christer B Jarlås, ändras inte rovdjurspolitiken kommer tjuvjakten mest troligt att öka. Människor accepterar inte lagar som går emot rotade förhållningssätt, traditioner och självbevarelsedriften, utan tvång. Argumenterar du för hårdare tag, sopar du banan för ett nytt Ådalen 31 eller aktuella händelser i Syrien. Vi vet redan att de s.k. miljöorganisationerna som förespråkar varg inte har humanism på sina program.

Min förhoppning är att du besinnar dig i din iver att utrota länets och landets jägarkår.

Det finns en annan sida, en sida som inte för ett ögonblick tror att ett par vargar vandrade genom ett 100 mil långt skafferi 1982 (rovdjursforskarnas version), för egen maskin utan mänsklig hjälp, till det område i västra Värmland som idémakarna bakom Projekt Varg fastslog redan i slutet på 60-talet, och där skapade Skandinaviens vargstam. Den sidan växer med rovdjurens tillväxt och utbredning och redan misstänks höga chefstjänstemän på svensk myndighet använt Sveriges Radio (och TV) för att torgföra dessa idéer. Det finns alltså anledning att tänka sig för innan man utnyttjar, även den växande sidans, Sveriges Radio för att propagera för egna åsikter. Vargbluffen är på väg att avslöjas.

Kan jag nu, som kritiker av en ovetenskaplig och orättfärdig rovdjurspolitik och tillhörande utpekad grupp (tillsammans med Lena Ek, Anders Borg och Eskil Erlandsson m.fl.), räkna med repressalier från samhället? Kommer en husrannsakan som ett brev på posten eller förskjuts det i tid? Kan jag räkna med frihetsberövande och häktning eller andra omständigheter som försvårar mitt normala liv? Ska jag ses som en person som ska hängas ut i det offentliga rummet som dåligt exempel, som det är fritt fram för allmänheten att ge sig på? Hur är mitt framtida rättskydd när jag tillhör den av dig utpekade förfärliga kategorin människor? Kan jag känna rättssäkerhet och att jag lever i ett land som inte dömer förrän skuld om lagbrott kan bevisas, eller räcker det med godtyckliga skäl eller t.o.m. falska anonyma tips och utpekanden?

Det får räcka med min kritik nu, jag vill naturligtvis avsluta i god ton med en,

Vänlig hälsning

                                                                                      Kenneth Erikson

Tillägg 130416.

Med glädje och tacksamhet vill jag här meddela att jag igår erhöll ett svar från Christer B Jarlås.

Där påpekar han några felaktigheter i mitt brev och upplysningar om andra frågor jag ställde.
Hans arbetsgivare är Åklagarmyndigheten, en fristående statlig myndighet. Christer B Jarlås berättar även att han inte är insatt i fallet med Härjedalsjägarna, att Kolmårdenfallet ligger utanför hans arbetsområde samt att lagen om förberedelse till brott inte är något konstigt. Han skriver: ”För alla brott som har samma straffskala som grovt jaktbrott är det normala att de kan bestraffas även på försöks och förberedelsestadiet.” Lagen infördes som en följd av vårt EU – medlemskap, en harmonisering inom unionen när det gäller grov organiserad brottslighet, låter han meddela. I övrigt är svaret tydligt och sakligt som det anstår en statlig tjänsteman med ansvarkänsla och skärpt sinne.

Jag själv är ledsen för att jag kände mig tvingad att skriva detta öppna brev till Christer B Jarlås, men jag hoppas han ”ser” att jag, till skillnad från bevarandesidan, inte drivs av något hat.

Mitt brev var helt nödvändigt. Många obesvarade frågor återstår ännu för div. makthavare att besvara om denna verklighetsfrämmande sanslösa rovdjurspolitik. Vi ska fortsätta pressa makthavare såsom ansvariga tjänstemän och politiker till svar. Hur vi sedan tolkar svaren är en helt annan sak. Ännu har ingen erkänt att rovdjurspolitiken är en oframkomlig väg. Jag hoppas att det inte är alltför avlägset i tid tills vi får höra det.

Taggad , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Fler exempel från föreningar med frälsta medlemmar som styr svensk rovdjurspolitik.

Nedan följer ett gästinlägg som har sin bakgrund i några artiklar i VLT. Här missionerar såväl SRF som Djurens Rätt för vargen. Håll till godo!

Hur väljer och presenterar media debattinlägg som rör varg/rovdjursfrågan?

En vanlig journalistisk deklaration är att journalisten inte behöver vara objektiv, han kan gärna visa sitt ställningstagande. Men detta kan göras på flera sätt. Det tråkigaste är när det görs fördolt eller med osynliggörande av ogillad part. Ett annat bedrövligt exempel är när journalisten presenterar det han tycker såsom fakta och allt från ogillade inlägg som ”påstår han”.

Wikipedia – Journalistik.
Journalistik är också den vetenskap som studerar hur journalister arbetar, hur det dagliga arbetet som journalist ser ut och hur media agerar gentemot censur, statliga restriktioner, yttrandefrihet, pressetiska regler och osynliggörande av vissa samhällsgrupper.

En annan mänsklig aspekt är att man får förtroende för vissa personer eller institutioner. Detta verkar gälla även journalister. Det hänger nog ofta mera på vem som uttalar sig än vad som sägs när man bedömer vad som ska publiceras eller refuseras.

Hur märks detta i svenska media i rovdjursfrågan?

Man har i åratal matats med ”information för att skapa acceptans för de stora rovdjuren”. Det har blivit en politiskt och medialt ”korrekt” ståndpunkt. Min erfarenhet är att rovdjurpositiva artiklar från myndigheter, Naturskyddsföreningen och WWF har en snabbfil in i de flesta svenska tidningar och web-sidor. Många välskrivna artiklar från opponenter refuseras.

Jag har ett exempel på mellantinget, när ett debattinlägg togs emot, men det presenteras bara i pappersupplagan, trots att de artiklar och insändare som ifrågasattes hade presenterats i både pappers- och webupplagan.

Rovdjurspolitiken är till stor del nationell och de lokaltidningar som sovrar bort vissa partsinlagor kan ju inte synas som en bra referens i debattfora på nätet. Jag efterlyser ett ställe att kunna publicera sina refuserade eller undangömda artiklar för att nå fler intresserade läsare. Kanske Rovdjurspolitik vill ta in en debattväxling jag hade i VLT, lokaltidningen för Västmanland.

Några exempel.

Den 13 mars fanns följande att läsa i VLT, http://vlt.se/asikt/debatt/1.2006465-vargforvaltning-i-kaos
Som svar på detta kom naturvårdsverkets skapade opinionsorgan, SRF med följande genmäle den 18 mars, http://vlt.se/asikt/debatt/1.2011609-felaktig-bild-av-rivna-far Samma dag kom även svar från Djurens Rätt (som försvarar angriparen men inte de angripna och dödade),
http://vlt.se/asikt/svarasnabbt/1.2009820-hyckleri-om-jakt-pa-vilt

Mitt svar på detta fanns i tidningen den 20 mars (tyvärr ej på webben) men VLT ändrade min rubrik till: ”Vargkramare snett ute.” Original rubrik och text enl. nedan.

Nyttiga idioter?

I alla tider har skickliga maktmanipulerare lyckats engagera idealister till att gå deras ärenden.

Måndagens insändarsida i VLT gav ett par exempel på grupper som borde fråga sig själva om de förstår vad de egentligen argumenterar för.

Djurens rätt har genom inkännande i djurens psyke tagit sig rätten att veta vad djuren känner och vill. Empatiskt och moraliskt berömvärt. Men när de involveras i maktens lovar kring lagar verkar det gå rejält snett. Artikeln ”Hyckleri om jakt på vilt” är en kamp mot jägare och ”analys” av folkopinion, men har dålig bäring på djurens bästa. Man har blivit en kamporganisation där kampen blivit överordnat djurens väl. Släpp minkar fria för att dö fria och prioritera rovdjur framför bytesdjur, är det en ny Roesseau-rörelse?

Ogenomtänkt kramreflex vill offra betesdrift och biologisk mångfald för sin nya idol, vargen. Inbjudna i djurskyddslagstiftning har man lyckats flumma till lagarna till kamp mot djurhållare istället för att värna god djurhållning. Har kampen blivit ett självändamål?

Rovdjursföreningen med sina 3000 medlemmar, men med en generalsekreterare, har givits ett företräde och informationsmiljoner för att ”öka acceptansen för rovdjur”. Tålmodigt statistikdribbel (värst av lögn, förbannad dikt och statistik) har blivit Trosténs arbetsmetod, för att klandra djurhållare som drabbas av vargangrepp. Bevisat otillräckliga skydd och ersättningar propageras fortfarande som räddning för de drabbade, som får skylla sig själva.

Andra föreningar vars exekutiva ledningar verkar ha glömt sina medlemmars engagemang och ideal utan numera sätter sin organisations ekonomi och publicitetsvärde framför naturens bästa är WWF och SNF. Deras tidigare engagemang för att bevara ängar och betesbiotoper som den artrikaste och nödvändigaste förutsättningen för biologisk mångfald i Sverige har i rovdjurspsykosen funnit ett ”lönsammare” objekt att värna trots att de föröder de mest hotade betesbiotoperna. Deras grund verkar numera vara att skrämma och kämpa mot/med något som engagerar och finansierar för dagen.

När skall ansvariga politiker och tjänstemän vakna upp och tänka på den långsiktiga hållbarheten istället för att svänga kappan efter opinionsvinden från lobbande maktmanipulerare? Dagens förföljelse av jägare, småbönder och djurhållare är en otäck påminnelse av maktmanipulation för 80 år sen.

Åke Skogevall

Tillägg av blogginnehavaren 130403.

Länkar till fler organisationer som också tillhör dem som påverkar och styr svensk rovdjurspolitik hittar vi här: Greenpeace, och Rewildering Europe    Det finns ytterligare en stor mängd liknande organsationer som suger våra pengar och lobbat sig in i många länders regeringskanslier. Studera deras finansiering och deras ointresse för humanism och övriga religioners levnadsregler.

Här finns en organisation som ifrågasätter den gröna revolutionen.

De har också producerat denna video där de visar att grunden för, och organisationernas (de som nämns i texten) påståenden är falska. 

I Obs idag (P1) berördes relevanta uppgifter om vår framtid. Först filosofen Karim Jebari samt avslutningsvis Christer Sanne. Den senares påståenden om hur mycket vi måste minska co2 utsläppen, stämmer dock inte alls med vad nästa program idag påstår. I program Klotet, idag P1 – 13:35 påstås att de senaste klimatmodellerna visar att den globala temperaturhöjningen snarare hamnar i den lägre nivån (av redan publicerade skrämselsiffror). Till Sannes nackdel vill jag också hävda att han fått uppdrag av Naturvårdsverket, och de styrs ju av de organisationer som nämns här ovan. De har redan bestämt sig, de vet hur framtiden blir, de är fundamentalistiska.

Här är Christer Sannes text.

Här kan ni läsa Karim Jebaris text.

Taggad , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Moderater och vägglöss.

Efter turerna med Junselevargen kan hanteringen av rovdjuren inte beskrivas bättre än som en spännande cirkus med omväxlande nummer. Vi har fått se effekten av naturvårdsverkets påkostade juristutbildning till betraktarna. De kallas visst miljöorganisationer i allmänt tal och består av WWF, SNF och SRF med undergrupperingar av mer militant typ med yngre medlemmar som inte tvekar inför lagöverträdelser. Där släpps minkar fria, päls- och jakt handlare får sina butiksrutor krossade och liven förstörda. När dessa terrorister sedan blir äldre blir de förutom sina medlemskap i Miljöpartiet och Vänsterpartiet, vilka båda stöder civil olydnad, också medlemmar i WWF och SNF och fortsätter jävlas med folk via tangentbordet. Ett trist kapitel i vår samtid.

Den gulröda tiken i Junsele, (varg eller hund?) springer vidare och försämrar livet för samerna. Skyddsjaktansökan (avlivningsönskemål) har inlämnats flera gånger som naturvårdsverket bifaller men betraktarna överklagar. Senast har vi fått se hur förvaltningsrätten (med vilken sakkunskap?) tagit till orda och anser sig veta mer än naturvårdsverket med sina forskare. Det går knappast att bedöma på annat sätt än att förvaltningsrätten sålt sitt förstånd till rovdjursreligionen.

Om att tro eller veta.

Här vill jag peka på omständigheter som berör det mesta. Vi vet ju redan att betraktarorganisationerna har personer i sina ledningar som kan i ord och skrift argumentera bra för sin sak. De har också fått ekonomiskt stöd av naturvårdsverket just i detta ämne, pedagogik. Men, vi vet också att ibland dem saknas kunskaper och egna erfarenheter. De utgör dock inget hinder för dessa, snarare verkar de ännu säkrare på sin version, trots denna brist. Och med argumentation som lätt vinner anhängare bland ännu mer okunniga vinner man opinionen. De få på glesbygden som blir drabbade av rovdjurens konsekvenser står sig slätt om frågor avgörs med opinioner. Men som sagt, de som hörs mest, betraktarna, är okunniga och struntar i konsekvenserna av det de förespråkar. De vet inte, de tror.

Likadant fungerar det på ett annat område som har många gemensamma inslag med rovdjursfrågan, vindkraftsutbyggnaden. Den bottnar i ett påstående att vi går vår undergång till mötes om vi inte minskar co2 utsläppen i Sverige. Tror man eller vet man det? Nja, de som själva gjort klimatmodeller med datorers hjälp är inte många och kan någon av dessa garantera att de får rätt? Nej, naturligtvis inte, ingen kan garantera något om framtiden, inte någon om något. Man kan bara gissa och tro. Och så är det med co2 debatten, man tar något för givet som man hört någon annan påstått, man tror, men vet egentligen ingenting i sakfrågan. Tror du Lena Ek gjort någon egen klimatmodells? Nej, även hon bara TROR. Argumentet att ”de flesta klimatforskare” anser si eller så bevisar ingenting. Det är säkert så att bland dessa klimatforskare har de flesta inte gjort någon egen framtidsmodell, utan de har helt enkelt valt att tro på andra. Och återigen, ingen kan garantera att framtidsskisser håller. Även om siffror på dryga 90% tror så bevisar det inget. Här kan ett TV-inslag studeras.  Tyvärr tillåts inte liknande kritik i det svenska statsägda TV-medierna, vi ska ju minsann vara överens och politiskt korrekta (demokratiskt förkastligt när det stryper det fria ordet). Jag behöver väl inte påpeka att detsamma gäller rovdjurspolitiken, även om det förekommer i lokalsändningar i radion, se här ett inslag från i somras.  Lyssna gärna på vad Peter Egardt säger. Detta om att hellre tro än veta gäller som regel samtliga politiker och samtliga områden. Inget vidare, eller, inget att tro på eller hur?

Kris i Jägarnas Riksförbund, JRF.

Denne Peter Egardt verkar vara en sjutusan till medlare. Att han fick Jägarförbundet och betraktarorganisationerna med på noterna med sin Åsiktsförklaring är en sak, men han lyckades även lura Jägarnas Riksförbund på densamma, med ett litet intetsägande tillägg, på annan plats, att varje part inte behövde frångå sina egna förbunds andra målsättningar. I den fällan föll JRF: s ordförande för vilken hon fått stor kritik. Hon förstår det inte själv utan försvarar sig upprepade gånger med att det är viktigt att ”sitta med” där besluten tas, trots decennier av motgångar. Åsiktsförklaringen kan ni läsa här.  Ett jägarförbund som ställer upp på gynnsam bevarandestatus samt att underlätta för naturlig invandring (varg i hela Norrland) går emot sin medlemskår. Lägg till detta att det förekommit grava missförhållanden i deras ledning med mörkningar och lögner, där det slutar med att ordföranden själv har utslagsröst och använder den till att rösta på sig själv när hennes eget agerande kommer till omröstning, är rent skrämmande. Efter ett drygt decennium av medlemskap valde jag självklart att kliva av. Ett sådant gäng med sådana rutiner vill jag inte tillhöra. Man behöver f.ö. inte tillhöra något jägarförbund för att jaga. Andra tidningar har också ansvarsförsäkringar och det är ändå alltid hemförsäkringen som gäller i första hand. Vill man läsa reklam av jaktprodukter finns många andra tidningar att välja.

Varg med viktiga gener, har ni läst det någon gång?

Junselevargen anses ha viktiga gener. Jag har som bekant analyserat vår rovdjursforskare Olof Libergs bevis för detta  med en uppföljning 8 mån senare här.
Det enda ”viktiga” med denna tiks gener är att de är annorlunda än vår skandinaviska vargstams gener, inget annat. Denna tik invandrade 2010 från Finland, påstås det. Vi  hade också 2 invandrare 2008 som också anses ha viktiga gener, av samma skäl som för ovanstående kan tänkas. I den Norska DNA undersökningen som jag skrivet om i tidigare länkar sägs ju de Skandinaviska vargarna inte ha kommit ifrån Finland eller Ryssland. När de gäller de 2 invandrarna 2008 gäller att båda gjorde förflyttningar genom matbordet Norrland med sina renar och älgar på över 50 mil, innan de återfanns längre söderut. Är det trovärdigt att det gick till så? Är det trovärdigt att en vargtik återfanns i nordöstra Finland efter att, som det påstås vandrat 100 mil fågelvägen ifrån södra Norge? Ska vi tro på detta? (Möjligen om det handlat om en återvandring efter en tidigare flytt). Nej säger jag efter att ha läst en finskrysk DNA undersökning av vargarna i Finland, ryska Karelien samt vargar öster om Vita havet och sjöarna Ladoga och Onega m.fl. (se på kartan).

Det vi ännu inte fått veta.

Denna undersökning påstår nämligen, genom att referera till 2 olika forskare att den genomsnittliga förflyttningen av utvandrade vargar (från sina föräldrar) i Finland är mindre än 10 mil.

Men det riktigt intressanta är att om vi i Sverige och Norge, tror att de vargar som kommer in ifrån Finland är friska viktiga vargar är vi grundlurade. Denna undersökning påstår nämligen att de kan skilja på Karelska (Vstra Ryssland ifrån norska gränsen ner till Finska viken) vargar, Vargar öster om Vita havet samt finska vargar. De är tre olika populationer med ytterst lite utbyte med varandra. Alla 3 varianterna är också inavlade, lägst så i populationen längst österut. Vargarna i nordvästra Ryssland sägs ha den högsta uppmätta graden av inavel som konstaterats, med undantag av de Italienska och Spanska vargarna, enligt samma undersökning. Dessutom säger denna rätt omfattande studie att såväl de finska som de ryska vargarna i Karelen behöver öka i antal och få genetiskt tillskott för att överleva på sikt. Då bör här noteras att läget var betydligt bättre när denna undersökning gjordes än idag med betydligt färre vargar i dessa 2 populationer. Här försöker svenska myndigheter blåsa oss rejält när de påstår att invandrarna har viktiga gener om de kommer in ifrån Finland, när dessa har samma skräpstatus som våra egna, låt vara av aningen annat slag. Läs själva.
Ska vi tro på våra myndigheter att inaveln är ett hot, när de undanhåller dessa fakta, vargstammen växer så det knakar och inga defekter syns, läs mer här.  Är det överhuvud taget realistiskt att öka antalet vargar mot bakgrund av de negativa konsekvenserna och samhällskostnaden?

Att vara oense med kyrkan.

Troende ja, det är samtliga i vår politikerkår. De tror på snacket om människans påverkan, de tror att vi kan påverka temperaturen på jorden, de tror på andra. Själva vet de inget, hur ska de kunna göra det? Hur? Nej, de tror, och förmedlar det vidare så journalister tror och skriver om det. Sedan tror ett helt folk, en hel värld, att si eller så är det. Argumentet att 90-95% av klimatforskarna anser, handlar om samma sak.

Är du också less på tvången i politiken med vindkraft som granne och olika oförsvarliga tvingande energiskatter och certifikat, ska du söka dig till det organiserade motståndet i Föreningen Svenskt Landskapsskydd, FSL. Här finns fakta att hämta och en förening att stödja. 

Att vara skeptisk är det rätta förhållningssättet och apropå tro vill jag nämna Copernicus och Galileo Galilei. De båda jobbade i olika tidsåldrar men hade ännu sämre odds. De hade i princip hela världen emot sig, fick kyrkan (idag ekosofi-religionen) emot sig, men fick slutligen rätt. Galileo Galilei gav 1632 ut sina rön om att jorden cirkulerar runt solen och det var tvärs emot kyrkans uppfattning som sade att allt cikulerade runt jorden. Efter dom 1633 blev satt i husarrest resten av sitt liv för detta men kan sägas ha haft tur som fick behålla livet. Först år 2000 (efter 367 år) upphävde katolska kyrkan domen mot Gallileo Galilei.

I Sverige idag är det många som sökt efter något att tro på, efter det att de allra flesta övergivit tron på Kristendomen. Nu har människor blivit ekosofer, de tror på en grön omställning, biologisk mångfald och rovdjur, rovdjursreligionen. Och likt forna tider bryter man inte ostraffat mot den åsikten, att rovdjuren är viktiga i vårt samhälle. Att det försämrar våra möjligheter till skapandet av mervärden och gör det svårare i den globala konkurrensens tidevarv tas det ingen hänsyn till. Denna tro finns bland våra ministrar och deras tjänstemän och hur är det med högsta hönset själv, Fredrik Reinfeldt? Visst tror även han på den gröna omställningen och rovdjuren som vår tids frälsare?

Åter till rubriken.

Här handlar det om en avskyvärd företeelse i vårt moderna upplysta samhälle, propaganda. Ordet förknippas av många till Hitlertyskland där just Hitler vann ett demokratiskt val med påståenden om att ett visst folk var de onda på jorden och att det germanska tyska folket, den ariska rasen, var det eftersträvansvärda.

Vi har vår egen rovdjurspropaganda att skämmas för. Där utmålas människan som den onde och djuren, särskilt skadedjuret vargen, som den gode (att hylla, gynna och tillbedja). Det galna, elaka och inhumana i propagandan är att de som verkligen vet, och inte bara tror, dvs. de med kunskaper och egna erfarenheter (boende på landet, djuruppfödare, jägare och samer) är de som pekas ut som onda. Vi kan ana att det beror på att de är de enda som i sak kan kritisera rovdjursförvaltningens falska påståenden. Berörda av varg kan inte se något positivt med vargen. Tvärtom, de vittnar om: Merarbete, förloradede djur, ökade kostnader och förstörd livsglädje, m.a.o. död, misär och elände.   Ingen är mer ansvarig för att denna styggelse får fortgå än vår statsminister. Om vi drar en konsekvens av propagandan blir den som följer. Vägglössen är de goda och moderater de onda.

Taggad , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Samma gamla vanliga Rovdjurspolitik, med politisk populism, sifferexercis och försök att vilseföra.

Igår presenterade först Naturvårdsverket vilket antal som krävs för att vargen ska anses ha gynnsam bevarandestatus.  Siffran blev 380 st. Konkret avses 380 st. ”effektiva” vargar, såvitt jag kan bedöma, med vilket menas det antal som går i reproduktion. Det verkliga antalet är en helt annan siffra, nämligen ca. 5 gånger fler = 1900. Läs bl.a. bilagorna på slutet här. 

Hur många vargar finns det idag?

Om vi går på myndigheternas tidigare uppgifter från i våras så har vi i nuläget strax över 400 vargar. Här finns en uppskattning.  I de senaste beskeden från Naturvårdsverket sägs vi nu ha 265 (=1325) vargar varför beskedet om 380 (=1900) nu kan tolkas som att stammen ska tillåtas öka. Och det förnekas inte, talet 380 (=1900) ska utgöra en lägsta gräns, ett golv. Vargstammen ska uppnå bättre genetisk status och det beräknas ta ”decennier” enl. Ruona Burman, Naturvårdsverket. Lyssna här på ljudbandet, uppgiften kommer 12.40 in i sändningen.
Innan dess kommer knappast någon licensjakt att tillåtas.

Bara timmar efter Naturvårdsverket besked försöker Lena Ek ta politiska poäng.

Lena Ek gör en annan tolkning av forskarnas underlag, än Naturvårdsverket,  och föreslår 180 (=900) vargar. Hon lovar också redan nu att det blir vargjakt i vinter, och inväntar därmed inte forskarnas uppgifter vilket Naturvårdsverket säger sig göra. Men innebär Lena Eks besked någon större skillnad? Det kommer ändå att finnas 1000 vargar och Lena Eks förslag är endast en variant av Naturvårdsverkets eget förslag, som dock kräver större genetisk påspädning.

Olika uppgifter om vargen.

Det första jag läste om gårdagen besked var att Lena Ek pratade om max 180 vargar och att ingen jakt kunde tillåtas förrän stammen blivit genetiskt friskare. Tyvärr hittar jag inte detta underlag idag men att uttalandet tolkats olika är uppenbart, eller så läste vi samma källa. Här skriver SVD om max 180 st.  och likadant gör ett flertal andra tidningar liksom även SJF.

Ecofascisterna går i taket.

Mikael Karlsson, Svenska Naturskyddsföreningen, går naturligtvis till attack och ser med glädje fram emot att få svenska regeringen fälld i EU-domstolen.  Det förvånar väl knappt någon som vet att denne Karlsson aldrig tidigare visat sig det minsta ödmjuk och dessutom utan empatisk förmåga med de människor som berörs av vargens konsekvenser.

Mer bekymmersamt bör vara att Naturvårdsverket kallar sin ministers förslag för orealistiska (det hörs i ljudfilerna i länkar här ovan). Bör inte myndighetspersoner vara respektfull och objektiva som statens tjänstemän? Eller är det så, vilket allt pekar på, att samtliga offentliganställda inom svensk rovdjursförvaltning har sina sympatier för något annat, som t.ex. den ekosofiska läran? Naturvårdsverket ansvarar för de stora rovdjuren i landet, borde det inte vara en självklarhet att de också tar samhällsansvar för vad de gör? Om regeringen ”ser” problemen bör de redan idag återta naturvårdsverkets föreskriftsrätt, med motiveringen att verket inte tar det samhällsansvar de förväntas ta.

Rovdjurspolitiken tar livet av centern.

Centerpartiet har ministerposterna som hanterar rovdjuren, Miljö- och Landsbygdsminstern – Ek och Erlandsson. Båda kan beskyllas för att inte ha gjort något för att lindra eller eliminera rovdjurens negativa konsekvenser. Det är uppror pga. detta och centern kommer knappast att överleva som riksdagsparti. Det förstår centerledningen nu och det förstår även övriga allianspartier med Fredrik Reinfeldt i toppen. Det är därför sannolikt att gårdagens utspel av Lena Ek var planerat från regeringskansliet för att ge sken av att Lena Ek tar sitt ansvar som centerminister. Tyvärr, måste jag säga, tror jag den förhoppningen sprack samtidigt som Lena Ek uttalade sig. Hon visar okunskap och ingen tydlig vilja att få ett stopp på denna orättfärdiga landsbygdspolitik där de stora rovdjurens väl ska få härja även i fortsättningen, och det liksom tidigare helt under Naturvårdsverkets egna målsättningar och önskemål (där människan glöms bort). Därför är gårdagens besked endast tragiskt och betydelselöst. Inget nytt trovärdigt har faktiskt presenterat, ett jäkla hallå för ingenting.

Årets miljökämpe i WWF.

Värt att nämna i sammanhanget är även vem som blev årets miljökämpe enligt WWF. Det blev en 19-årig tjej, en miljöaktivist, som gick utanför lagen och hindrade avverkningen i Bunge på Gotland. Hon tillämpade civil olydnad som Vänsterpartiet bejakar. WWF har HM konungen som högste beskyddare, där han faktiskt sitter som gisslan. Men tack och lov insåg Hovet vad som var på gång, så kungen delade inte personligen ut denna utmärkelse till en lagbrytare. Vem har koll på WWF? Vem vet vilka intressen som äger denna förening? Var kan vi se deras globala ekonomiska redovisning med givare och förvaltare? WWF ser ut att verka för behjärtansvärda saker men bakom sådant kan motsatsen lättare döljas. Miljöaktivism måste granskas.

Populismförsöket som misslyckades.

Här är en smaskig rubrik av statens medlöpare i medievärlden, det går inte av för hackor.
Har ni läst ända hit förstår ni också att det inte skildrar hela sanningen.

Taggad , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,