Etikettarkiv: miljöparti

Ingen vill vara i gula änkans päls.

Det är naturligtvis Junselevargen, även kallad rödluvan och, Tossåsenvargen i Jämtland, jag menar. Vem vill vara i hennes sits?

Tänka sig, bli berövad på sina partners flera gånger (genom människans påhitt) och bli hetsjagad i djup snö tills hon inte orkar längre. Därefter sänker sig ett onaturligt hemskt vidunder med ett fruktansvärt ljud ner över henne, snön yr på henne och sedan svider det till i kroppen och hon slumrar in. Men hon hör att ljudet förändras, vidundret låter annorlunda och så blir det nästan helt tyst. Men strax kommer annat ljud, det värsta hon vet och detsamma gäller lukten, människor som pratar högt och kommer nära. Så fler maskiner, snöskotrar och ännu fler människor och så börjar de ta på henne. Vrida, vända, öppna munnen, lyfta och sticka henne igen för de är ute efter hennes blod. Hon är med hela tiden men kan inget göra, ingen kraft och förmåga till rörelser, flykt eller att bita ifrån. Jävla människor!

Som om detta inte vore nog.

Detta djurplågeri har nu genomförts 4 ggr och vi vet vilka de ansvariga är. Det finns personer som kalkylerar och lever med en tro att de gör rätt, något gott för samhället, floran och faunan. De tror, för tecken på att de börjat tvivla ser vi inget av, och måste fortsätta tro på samma budskap de lurat en hel värld att tro, att stora rovdjuren i människans närhet är en nödvändighet. Idag vet vi bättre, dessa ansvariga kan inte visa att det de vill är rätt, de saknar helt vetenskapligt stöd. Men åter till deras planerade djurplågeri, med de erfarenheter som gjorts av gula änkan så vill hon till renar, hon går tillbaka norrut. Det försökte man nu förhindra genom att göra återtåget besvärligare för henne. Därför sattes hon ut öster om E4, med viltstängsel, och med Dalälven och Gävle i norr som naturliga hinder (de visste redan att tiken undviker bebyggelse). De ansvariga har faktiskt försökt stängsla in henne och vad är det annat är illvilja och ren jävelskap emot djuret som vill tillbaka? Och nu när vi vet att hon lyckats ta sig över Dalälven och har det stora hindret Gävle framför sig, säger också Olof Liberg att ”Vi skulle ha placerat henne söder om Stockholm”. Kan det uttryckas bättre, de ansvariga skiter i tikens bästa och vad gula änkan själv vill. Rovdjursforskare föresten, det är väl varguppfödare han arbetar som. Och arbete skapar minsann denna cirkus, massor av meningslösa uppgifter. Det har hittills inte gett ett jota åter till medborgare eller samhälle, endast kostnader, lidande, död och misär

Människor reagerar på vansinnet.

Denna flytt har fått tidningsredaktioner att skriva kritiska artiklar. Det blir så när gränser överskrids, gränser av tålamod och förnuft. Varken de som dyrkar vargen eller kritiker till rovdjurspolitiken tycker denna hantering är acceptabel, och anledningen är uppenbar. Gula änkan är ett strålande exempel på hur det går när ett särintresse, en sekt av människor som dyrkar varg mer än människor och som har lurat sig till makten och får bestämma. Då hamnar såväl djurskyddsaspekter som förnuftet i bakvattnet.

Men vi ser även något större.

Vi och vi (ja det blir fler och fler vi), avser antalet medborgare som anar att detta Projekt Varg kanske inte är vad som utlovats i rovdjurspropagandan. Vi får läsa om förutsägbara olustiga vargflyttar men ser inget gott av projektet. Kan en enda vargtik göra rennäringen ohållbar för flera samebyar genom att döda renar och skingra hjordar så t.o.m. ansvariga rovdjursfrälsta personer på naturvårdsverket inser att det är oacceptabelt, vad betyder då tusentals? Och kan svenska folket förstå att vargen är ett gissel för samer och renägare, bör de också kunna förstå vad varg betyder för andra djurägare i övriga delar av landet. Den slutsatsen bör alla kunna dra. Om jag skulle försöka formulera den blir det: Om en varg innebär oacceptabla förhållanden – betyder hundratals ett rent helvete. Har våra politiker samma förmåga som svenska folket att vilja förstå? De har annat de anser viktigare, nämligen planering av valstrategier för att behålla makten. Det ligger högst på deras agenda. Hur vi övriga och djuren har det verkar oväsentligt. Den slutsatsen har då jag dragit efter att ha följt Projekt Varg under ett flertal decennier.

Med tö, eller tid, blir smutsen synlig.

Här är några urklipp från, En sammanhållen Rovdjurspolitik 2000/01:57. Idag vet vi hur psalmerna går, idag heter det annorlunda på samtliga punkter. Det är kort hållbarhet på svenska riksdagsbeslut.

Sid. 13
Trots ökningen ligger arten ännu
under den nivå på 50 könsmogna individer som Internationella
naturvårdsunionen (IUCN) satt som gräns för när en djurart skall
beskrivas som akut hotad.

Sid.25
Den forskargrupp som utredningen anlitade anser att det för långsiktigt
bevarande av de olika rovdjursarterna oftast krävs stammar om ett par
tusen individer. Den nedre gränsen för långsiktigt bevarande anges till
5 000 individer för björn och varg, till 3 500 individer för lo och
kungsörn samt till 3 000 individer för järv.

Forskare som arbetat med vargstammar i Nordamerika anser enligt
utredningen att den nuvarande skandinaviska vargstammen är livskraftig
även i ett längre perspektiv. Detta bl.a. med hänsyn till att stammen är i
tillväxt.

Tidigare har det låtit annorlunda.

Betraktarna, förödarna, de empatilösa eller de som brukar kallas miljöorganisationer, dvs. SNF, WWF och SRF är alerta, de överklagar som de blivit lärda av naturvårdsverket (de har fått ekonomiskt stöd av NVV för detta). De har överklagat givaren, NVV: s, avlivningsbeslut (skyddsjakt) av den gula änkan 2 ggr. De är också emot inplantering och flyttning av varg. Och som bekant tog då NVV ett beslut om flyttning av denna varg en fjärde gång. Men, men inte överklagade betraktarna, varför då? Beslutet gick ju emot deras uppfattning om vad som är rätt resp. fel, varför i himmelens namn överklagade de inte? Nu ska vi lyssna på frilansande journalisten Mikael Moilanen (som bl.a. skriver i Jakt & Jägare) http://jaktreportage.se/flyttigen.mp3 Hör ni? De sluddrar på talet, verkar osäkra och särskilt Mikael Karlsson, som annars minsann inte har svårt för att tala blir tyst i 4 sekunder och trots det inte kan ge godtagbara svar. Vad är detta, hur är det möjligt, vad har hänt?
Jag spekulerar, gissar och tror följande: Vi vet att naturvårdsverket ger dessa 3 organisationer ekonomiskt stöd, de är beroende av dessa pengar. Jag tror att naturvårdsverket har använt det medlet, som fungerar i de flesta fall, för att ge dessa föreningar order om att inte överklaga flyttningsbeslutet. Det har varit möjligt när de troligen är nära allierade i denna cirkus, rovdjurspolitiken. Jag tror också att många inblandade beslutsfattare är medlemmar i Svenska Rovdjursföreningen tillsammans med företrädare för WWF och SNF. Här är några rader om denna lilla förening som mest troligt är vår vargpappa Anders Bjärvalls skapelse. 

Här nedan ett brev jag sände beslutande Ruona Burman NVV för några dagar sedan via e-post.

Jag lär kanske få ett svar men det ska jag inte lägga ut, om det inte innehåller några okända nyheter. Jag vill visa Ruona Burman den respekten.

Bäste Ruona Burman.

Jag hoppas du kan ta dig tid att läsa nedanstående och lämnar svar till en oförstående av pågående Projekt Varg.

På sid. 33 från senaste riksdagsbeslutet om, En ny Rovdjursförvaltning, står följande:

”För att få en långsiktigt livskraftig vargstam är en förbättring av stammens
genetiska status mer angelägen än en fortsatt tillväxt på smal genetisk
bas. Regeringen föreslår därför i denna proposition en förlängning
av nuvarande etappmål kompletterat med kraftfulla åtgärder för en långsiktigt
livskraftig vargstam. Detta innebär att vargstammens tillväxt begränsas
under tiden fram till dess att konsekvenserna av vargstammens
utveckling i Sverige och bedömningen av stammens bevarandestatus, inklusive
resultatet av de inledande åtgärderna för stärkt genetik, har utvärderats
och redovisats, i kombination med åtgärder för att förbättra vargstammens
genetiska status.”

Ovanstående går ju på tvärs med hur ni beslutat (tillväxten begränsades inte), varför?

På sid. 53 hittas följande:

Regeringens bedömning: Endast den som riskerar att drabbas av en
skada bör få ansöka om skyddsjakt. Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets
beslut om skyddsjakt och licensjakt bör få överklagas till en förvaltningsdomstol
av den som berörs av beslutet. Naturvårdsverket bör
få möjlighet att överklaga länsstyrelsens beslut.

Även här ser vi att resultatet blev helt annorlunda när det gäller Junseleparet. Eller menar du att naturskydds- och rovdjursföreningen berörs?

Är du själv medlem i SRF och kanske även SNF och WWF, Ruona Burman?

Här blir du intervjuad,
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=110&grupp=19173

Nu vet vi att du fattat beslut om vargflytt av en tik, som redan kostat kanske 5 miljoner, som du själv tror kan söka sig till renarna igen. Det är att spela med statens resurser mot mycket låga odds, emot erfarenheter och förnuft. Det är fullt jämförbart med en spelare som gjort stora förluster men fortsätter spela för att kanske vinna igen förlusterna, till trots mot alla råd.

Den som lyssnade P1 Morgon i morse fick höra din kollega förklara Junseletikens rörelser efter utsläpp. Han sade också att hon kostat ett par miljoner (underförstått kanske 2) när redan siffran 4,5 milj. nämnts. Varför säger inte Magnus Kristoffesson som det är? På fråga uteslöt han inte ännu en ny bedövning och flyttning om hon återvänder till renskötselområdet. Det är också helt i motsats mot vad du själv tidigare uttryckt om ytterligare flyttar. Vad tror du vi intresserade kritiker av vad ni sysslar med ska tro?

Hur ser du på nedanstående?

Läser man denna DNA-undersökning på min bloggsida, https://rovdjurspolitik.wordpress.com/norsk-dna-undersokning-av-3-vargar/ och drar en slutsats av det som är markerat i rött, kan slutsatsen dras att den Skandinaviska vargstammen (de vi har idag, med undantag av de sista årens invandrare och deras avkommor, men i huvusak = de flesta) inte kommit ifrån Finland eller Ryssland. De är m.a.o. illegalt inplanterade vargar av annat ursprung och långt ifrån något som kan kallas fennoskandinavisk varg, och borde inte platsa som något att skydda eller bevara enligt EU: s Art och Habitatdirektiv. EU ställer väl inte krav på att vi ska bevara eller skydda utsatta djur av okänd härkomst?
Om vår vargstam inte kommit ifrån Finland eller Ryssland (Ryska och Finska forskare skiljer på dessa 2 populationer, http://sun3.oulu.fi/~jaspi/Russian_wolf_Conservation_Genetics.pdf ) så begriper var och en att om vi får in en varg varifrån de övriga inte kommit så är den vargen annorlunda därför att den har annan genuppsättning. Är det anledningen till att du anser Junseletiken viktig, för inte kan väl tikens färg vara skälet? Även Finlands vargar påstås lida av inavel och sägs också behöva nya gener. Om du anser varg som kommer in från Finland bära på viktiga gener, så borde detsamma gälla för de som går andra vägen. Varför har inte Finland bett oss om vargar – valpar från vår svensk – norska vargpopulation?

Hur kan du Ruona Burman? Hur kan du driva på en utveckling som strider mot riksdagsbeslutet och verka för en ökning av vargstammen när du mycket väl vet att dina medmänniskor i landet blir lidande samt, att det sker utan att ha den lokala acceptans som tidigare ansågs vara ett villkor?

Med vänlig hälsning

Kenneth Erikson

Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,