Etikettarkiv: rovdjursforskning

Mer om vargforskare, eller vad de är?

I förra inlägget skrev jag så här.

 

När Milöpartiet anklagade forskarna för vinklade resultat (jag tror MP vet vad de pratade om) tog det naturligtvis hus i helvete. Forskarna blev träffade där det gör mest ont, i hedersnerven. Men blev något bättre av deras förklaring: ”I våra forskargärningar arbetar vi för ”det gröna samhället”, det vill säga för ett hållbart samhälle och en levande natur, vi har bägge under lång tid varit engagerade i den ideella miljörörelsen och har tidigare i allmänna val lagt våra röster på Miljöpartiet.”

 

Det fordrar fler kommentarer.

 

Ingen seriös forskare har bestämda åsikter om någonting utan är 100% öppen för alla möjligheter = resultat. I ovanstående stycke ser vi att våra så kallade rovdjursforskare brister på den punkten. De har det dåliga omdömet att i förväg ha tagit ställning, det är minsann att skjuta sig själv i foten. Men den typen av värdelös forskning ska vi tvingas leva med och betala?

 

Deras brist på objektivitet i yrket märks genom diskrepansen i deras forskarrapporter med verkligheten, en verklighet som är vardagsmat för människor boende i områden med varg och som omnämns allt oftare i våra medier.

 

Har någon sett någon rapport från dessa, som kallar sig forskare, om hur vargen sliter tamdjur, hundar och vilt i stycken och vad det kostar samhället?

 

 

Nej just det, dessa forskare är inte intresserade av att redovisa sanningen om vargen.

 

Inte för en sekund, dessa personer skiver och producerar endast positva ord och förtjänster med varg. De ljuger med andra ord och deras forskarrapporter är fulla av omdömen och slutsatser som inte har med sanning och verklighet att göra. Åsa Romson hade fullständigt rätt när hon anklagade dessa s.k. forskare för vinklade resultat.

 

Egentligen är det inte det minsta konstigt, de har exakt den uppgiften. Deras uppdrag är att fylla landet med varg och övriga stora rovdjur helt enligt Projekt Varg från 1970-talet. Läs återigen om Projekt Varg på Folkaktion,  ett av de frivilligt finansierade upplysningshemsidorna, helt utan koppling till staten. Vargfakta är en annan.

 

 

Dessa så kallade forskare bör kallas vad de är, varguppfödare, vargodlare eller propagandister.

 

”Det är dags att stå upp för vetenskap och beprövad erfarenhet som den centrala kunskapskällan när det gäller att lösa både miljöproblem och andra vetenskapsrelaterade samhällsproblem. Ansvariga politiker och granskande journalister måste våga ifrågasätta miljörörelsens motiv och i högre utsträckning lyssna på vetenskapssamhället.” Läs här mer i frågan.

 

 

Lite mer om föreningar.

 

 

Valkompasser har jag sett på LRF, JRF och Jägarförbundets hemsidor. Ingen av dem har Landsbygdspartiet oberoende som alternativ, inte ens Jägarnas riksförbund som säger sig ha samma syn på varg som LPo. Det är märkligt. Men vissa menar att centern påverkar JRF och det skulle ju naturligtvis helt förklara varför JRF inte törs nämna LPo, det enda politiska parti som har en målsättning som stämmer till 100% med den uttalade från JRF. Visst är det ynkligt?

Jägarförbundet nämner ett parti utanför riksdagen, Fi, men inte LPo. Varför?

 

 

Vansinnespolitikens resultat.

 

Så kom då upplysningen om ännu ett fynd av dvärgbandmask,  rävens, som är den mest allvarliga. Läs också här och se att vagen inte nämns, trots att det är ett välbekant faktum. T.o.m. Jordbruksverket, med Eskil Erlandsson CENTERN som högste ansvarig, vägrar skriva något negativt om vargen.

Nog är det undermåligt att vi håller oss med en kader vargforskare, och ett flertal myndigheter som ska värna vår hälsa, men inte ett enda uttalade, eller forskarrapport, om att även vargen sprider dessa dvärgbandmaskar.

Frågan är om inte spridningen av dvärgbandmaskarna är ett lika stort, eller större, nederlag för landet än en frilevande vargstam. Vi kommer med dessa luftburna maskägg inte längre att riskfritt direkt från marken kunna äta bär som smultron, jordgubbar, hjortron, blåbär, björnbär, hallon och fallfrukter av äpplen , biagorer, körsbär, päron m.fl.

Vargen har en definitiv roll som spridare av denna farsot, oberoende av hur smittan först kom in i landet, och jag gissar våra vargforskare faktiskt vetat detta tidigare men nonchalerat riskerna. Vår svenska underbara natur är definitivt förstörd, mycket p.g.a. en idiotisk idé om att återintroducera vargen, vårt värsta stora skadedjur.

Att det skulle bli så här varnade kritiker av rovdjurspolitiken för långt tidigare. Nu står makthavarna som en samling svenskar runt en pågående misshandel (ingen gör något för att lösa det obehagliga), de bara informerar.

 

Med ironi blir det slutligen: Tack Skandinaviska forskare och myndigheter för att vi får känna att ni gör allt ni kan för att hålla Sveriges natur rent och fritt från kostsamma skadedjur, obehagliga parasiter och obotliga sjukdomar. 

 

Resultatet av en politik styrd av den gröna rörelsens ekofascister.

 

Se fotot av en tacka som blev angripen av varg och kastade fram ett nästan fullgånget lamm. Den dödligt skadade tackan försöker ändå hjälpa sitt lamm att hitta spenarna.Det är Skandinavisk och Europeisk rovdjurspolitik och faunavård det!

1453306_328654643969662_3373186694128157246_n

Taggad , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Har rovdjursforskningen rent mjöl i påsen?

Det kan vi fråga oss efter alla dessa undermåliga beräkningar, överkörningar av berördas problem och luddigt beskrivna mål. Här finns ett aktuellt exempel. 

Skandinavisk rovdjursforskning är skapad i avsikt att ge legitimitet åt en idé som skapades för 40 år sedan.  Men vad har de åstadkommit annat än vargpinglor, hockeytutor, verkningslösa skyddsvästar, död och pina för folk och fä och enorma kostnader – miljardbelopp – för stat och enskilda? Rakt ingenting vill jag påstå, 0 av värde. De fortsätter i samma stil med att mässa för okunniga när de tillämpar Kaffekoppsmetoden genom att presentera vinklade budskap som nu senast i Blekinge (läs första länkhänvisningen). De agerar själva nyttiga idioter för en befängd idé som grundlades för snart ett halvt sekel sedan.

Men rovdjursforskningen låter sig inte begränsas med det, man är mer förslagen än så.

Något än värre.

När vi ändå är inne på Olof Liberg kan jag inte släppa hans bevis på att gulingen i Junsele är äkta varg. Här vill jag sticka in med ett glädjande exempel på en tidning som tagit sitt journalistiska kall på allvar och skildrat denna händelse med ett flertal artiklar som kan studeras via länkar närmast till höger. Här är en av artiklarna. Den minnesgode kanske kommer ihåg min granskning av Libergs bevis i mars 2012.  Den artikeln avslutades i hovsam ton med en liten förhoppning om att Olof Liberg skulle komma med förklaringar till sin PowerPoint presentation. Där fick jag fel trots 8 månaders väntan och många länkningar till just detta inlägg. Ingen har sagt att min analys är felaktig. Då hör det till saken att original-mailet där detta dokument bifogades, samtidigt skickades till många i rovdjursförvaltningens topp. Där återfinns:

Toppen av Skandinaviens vargforskare inklusive beslutsfattare på Naturvårdsverket.

Petter Wabakken Professor vid Hedmarks Universitet, rovdjursinriktning
Helene Lindahl Vik NVV
Ruona Burman NVV
Per Ahlqvist SLU
Åke Aronsson SLU
Jens Karlsson SLU
Håkan Sand SLU
Mikael Åkesson SLU
Inga Ängesteg SLU

Inga av dessa har heller haft något att anmärka på vare sig Libergs bevis eller min analys av densamma. Och jag är övertygad om att de samtliga har läst den.  Nu har naturligtvis ingen av ovanstående någon skyldighet eller något ansvar att granska det jag skriver på egen blogg. Men vår miljöminister har uttalat att etableringen av rovdjuren i Sverige ska ske i samförstånd med lokalbefolkningen och svenska folket ska lära sig acceptera och samexistera med varg. Då kan man tycka att det borde ligga i rovdjursförvaltningens intresse att tillrättalägga felaktigheter som förekommer i rovdjursdebatten, särskilt om det formuleras och läggs ut på privata bloggar som fakta, för just svenskarna. Om jag nu spridit ett falskt budskap borde jag alltså ha blivit upplyst om det vid det här laget, men icke. Miljöministras råd och direktiv kanske inte tas så allvarligt. Men hur tänker de då? Ja inte vet jag hur andra tänker, det vore fantastiskt att påstå, men jag tror att de försöker tiga ihjäl missen som presenterats av Liberg och att de håller samman och hoppas att det faller i glömska.. Jag är lika övertygad om att även professor emeritus Dag Lindgren, med inriktning på genetik, som koncentrerat sig på vargfrågan efter sin pensionering också läst min analys. Inte heller han har förkastat den.

Vad handlar det om då?

När det finns oklarheter i diagrammen, så handlar det här om något betydligt allvarligare. Det är definitivt ett hafsverks, ett fuskverk och jag tror detta platsar som ett exempel på forskarfusk. Libergs bevis platsar inte som vetenskap när diagrammet kan visa vad som helst. Det är inte seriös vetenskap.

Sverige idag.

När akademiska poäng hos anhängare av rovdjursreligionen bildar kotterier och får makt blir den lilla människan tillintetgjord och överkörd. Humanism och empati blir oviktigt, målet hägrar. Det är inte förbjudet att ljuga och etik och moral är inget det frågas efter vid anställningsintervjuer till sådana sällskap. Men då går det åt pipan också, som svensk rovdjurspolitik är ett strålande exempel på.

Alliansregeringens politik.

Det ska satsas på skolan, på särskilt begåvade elever mot målet att tillhöra eliten i världen inom vetenskap och forskning. Då känns det minst sagt surt att leva i samma land som samtidigt tolererar något som kan vara forskarfusk.

Taggad , , , , , , , , , , , , , , ,