Självkritik och censur.

I natt matade jag en ekorre, först genom att slänga diverse godsaker alldeles framför mig i knästående och senare genom att kurre fick ta direkt ifrån handen, Jag var rädd men kunde senare prata med ekorren och förklara att ta det lugnt och inte bita mig. Det förstod kurre och tog därefter gåvorna mycket försiktigt.

Den andra drömmen handlade om en vandring i kolmörker med kvinnan tätt bakom. Det var snöfritt med såväl mark som himmel svart och jag inbillade mig ändå att vi gick efter en stig. Strax såg jag de vita benen på en älg som var på väg direkt emot oss på kanske 5 m avstånd. Nej, jag vek inte av utan tänkte att här blir det att en av oss får ge sig och det skulle inte bli jag- vi. Så konfronterades vi och jag med hjärtat i halsgropen när jag tänkte att det kan vara en tjur med horn som han kan vifta till med utan, utan att jag såg några horn. På något sätt kom jag förbi huvudet och hamnade mellan halsen och bogen och där tryckte jag till med båda händerna varpå älgen vek av. Det var det hele.

 

Dagens informationsskörd påkallar flera bekännelser.

Det känns inte allt för bra att inse sin litenhet. Det jag tror mig veta idag (vad som nu är korrekt) fick vissa andra veta som tonåringar av intelligenta väl pålästa och erfarna föräldrar (hemma pratades det aldrig politik). Jag ligger alltså ett halvsekel bakom. Trist, men det är ingen ny insikt. Min förmåga eller intelligens ligger också i bästa fall bland medelmåttorna, det har jag papper på.

Men samtidigt tror jag mig veta att det finns de som är ännu sämre informerade, det är för dessa jag skriver. Det är nämligen en minst osäker tid vi går till mötes så låt mig förmedla litet om sådant som inte syns och hörs i våra vanliga stora medier inklusive public service.

När det gäller rovdjurspolitiken, som fick mig att börja skriva denna blogg därför att jag ansåg mig förstå en hel del så uppväxt jag är med skogen som lekplats, har det mesta redan skrivits.

Vill t.ex. någon veta vad varg innebär finns allt på Vargfakta. 

Tiden har i stället öppnat ögonen på mig och inse att energipolitiken och utbyggnaden av vindkraften går till på samma sätt som den statliga uppfödningen av stora rovdjur. Vi har t.ex. inga rovdjursforskare i Skandinavien, de bara vill kallas så. Deras uppgift är att verkställa målet att fylla landet med rovdjur och de bör kallas efter det; rovdjursuppfödare. Och likt energipolitiken är det miljörörelsen som diktatoriskt driver på utan att ens koldioxidens inverkan har förklarats vetenskapligt vederhäftigt.

 

Vem vill leva med livslögner?

De som fick insikter tidigt och vet mer än de flesta är i många fall de som sitter vid spakarna idag med höga eller enorma löner och förmögenheter och vilseför oss andra. Tyvärr är detta heller ingen nyhet, så har det alltid varit.

Med en riksdag bestående av 7 DÖ-partier som gör egna överenskommelser och distanserar sig från befolkningen kan vi fråga oss om det spelar någon roll på vem vi röstar. Strax efter DÖ bestämde jag mig, min röst får ingen av dessa sju.

Låt mig berätta att båda blocken har enats om att reseavdragen till arbetet i fortsättningen ska styras av fordonens fossilenergianvändning. Det betyder att alla med nuvarande bensin- eller dieselbilar kommer att få ökade kostnader för sina resor till jobbet och så småningom inga avdrag alls med samma bilpark. Detta är bara ett exempel på vad som händer i Sverige, som drabbar landsbygden och utan större offentlig debatt.

 

Hyckleriet med mutor enligt den svenska modellen.

Den ansvariga regeringen är de som ska kritiseras. Här kan alla läsa relevanta uppgifter. 

Vi kan också fråga oss om utrikesminister Margot Wallström, som nu har Nordkoreas representant på besök för att eventuellt få spela en ”viktig global roll” passar på och begär att Nordkorea betalar de 2700 000 000 kronor de är skyldiga oss. Eller har pengarna i stället använts till deras kärnvapen och det är ok för Sverige?

 

Sverige censurerar informationen.

Först såg jag Kina fick det, ett Google anpassat för kinesiska befolkningen. Nu gäller ett liknande avtal oss svenskar, dvs. ett av staten censurerat Google.

Det är uppenbart att det fria ordet inte är bra för svenska staten, propagandaverktyget mister sin effektivitet. Nätet har ju visat människorna en annan version. Makthavarna misstror sina innevånare om att kunna tolka informationen på de sociala och digitala medierna och då blir detta resultatet. 

Bonnierkoncernen och public service har klagat därför att deras makt att bestämma vad befolkningen ska få veta inskränks och tidningarnas förtjänster rasar med förlorade prenumeranter som sett att de betalat dyrt för att bara få halva sanningar. Därför tvingas därför Google nu censurera.

 

Globalismen och vem som bestämmer.

Den som inte läst eller lyssnat på Lars Bern har gått miste om mycket.

Här bör den som vill veta och förstå mer ta sig en halvtimme framför dataskärmen och lyssna.

 

Som alternativ till SVT finns alltså swebbtv.

 

Därmed har jag gjort vad jag kunnat hittills denna dag som snart förflutit, gett er mina tankar enligt mitt motto; Tänk själv och dra egna slutsatser. Tro inte, läs på för att informera dig. Vår omgivning är full av falskhet och intressen som har något att vinna på vad de säger eller skriver.

För egen del hoppas jag på nya spännande drömmar kommande natt (gratis underhållning).

Kenneth Erikson
Mellannorrlands skogsbygder.