Hata och röva från andra – är det samhällets anda?

Ann Dahlerus, generalsekreterare i SRF (tänk att en liten vargkramarförening med blott några tusen medlemmar håller sig med personer med sådana titlar, det lyser hybris lång väg), anklagade i ett inlägg i VLT den 26 januari Länsstyrelsen i Västmanland för att ha fattat ett dåligt underbyggt skyddsjakts beslut.

Det besvarade  Landshövding Ingemar Skogö med: Beslut om skyddsjakt på varg bygger på lagar och regler som riksdagen har slagit fast

Ann Dahlerus kom åter i VLT 2012-02-10:  Jakt ska vara den absolut sista utvägen.

 ÅKE SKOGEVALLS GENMÄLE.

Hata och röva från andra – är det samhällets anda

– myndigheternas sätt att införa marknadstänkande och konkurrens?

Om politikerna verkligen har beslutat att svensk kulturbygd med småbruk ska ersättas av vildmarksreservat så borde det ha gjorts öppet, med skälig omställningshjäp! – i ett demokratiskt samhälle. Som politiken förts luktar det dold agenda lång väg. Läs om Europas ”Förvildande” pådrivet av näringslivstoppar och vildmarksentusiaster, understött av WWF och Svenska Postkodlotteriet.

Svenska djurhållare och småbrukare i vargbältet kommer inte att lösas ut, de får välja att sälja och flytta till stan eller bli vildmarksbor som ”native guides and outfitters” till välbeställda låtsasjägare. 

Rovdjursföreningen är inte att lita på.

Rovdjursföreningen, djurrättsaktivister och jägarhatare dominerar svensk rovdjursdebatt och agerar ”nyttiga idioter” åt särintressen inom Sveriges och EUs förvaltning. Rikligt med miljoner har gått till riktad information för att ”skapa acceptans för de stora rovdjuren”. Aktivister gör propaganda för rovdjur, men vad värre är, är att de ägnar sig åt trakasserier som kan övergå i hat och förtal mot jägare och småbrukare som begär hjälp mot rovdjursproblemen.
När omfattande insatser gjorts för att följa råden om skydd mot vargangrepp, men inte fungerar, ska skyddsjakt tillämpas, men då klandras ständigt djurhållaren för ena eller andra bristen av aktivisterna. Rovdjursföreningens regionansvarige har t.ex. ”smyginspekterat” stängseluppsättning och -spänning, anklagar djurhållarna för att ”avsiktligt sänkt denna för att möjliggöra för varg att angripa fårbesättningen”. Referens: Vargfakta120210 Svenska Rovdjursföreningens regionsanvarige polisanmäld

Förr framhöll Rovdjursföreningen att det är bättre med skyddsjakt än licensjakt. Nu när det tillämpas gör man allt för att förhindra även skyddsjakt.

En tröst i artikeln av Ann Dahlerus är att argumentationen uppenbarar allt mer av den fundamentalism och förvrängningar som genomsyrar föreningens agerande.

Myndigheterna manipulerar lagarna.

En liten utvikning om särintressen inom myndigheterna.
Tjänstemännens särintressen (i samklang med rovdjursforskare och engagerade naturskribenter) har lyckats lotsa rovdjursdyrkan fram till en svensk rovdjurslag som inte tillkommit enligt EU:s Konvention om biologisk mångfald. Man har istället valt ut ett fåtal paragrafer ur konventionerna, utan att ta helhetsansvar eller ens beakta påbjudna hänsyn för utvalda rehabiliteringsprojekt.

Skicklig byråkratisk manipulation har presterats genom marknadsföring av idéer, påverkan på lagstiftning som eliminerar gamla lagar om rätten att skydda sig och sin egendom, eliminering av statens skadeståndsansvar för människor som björnskadas, distribution av forskningsmedel som tas från de misstänkliggjorda jägarnas licensavgifter med mera.

Detta tjänstemannabeteende borde rätteligen granskas av JK, det stinker intressejäv, okunskap eller blundande för etiska krav, bl.a. att beakta konsekvenserna av sina forskningsprojekt på det redan tidigare utrotningshotade fäbodbruket. Man har inte ens gjort en konsekvensutredning, trots att konsekvenserna är uppenbart katastrofala för flera (minoritets)grupper i dagens läge. Det närmar sig förtryck av folkgrupp.

Marknadsorienterad eller ”politiskt korrekt” forskning? Knappast samhällsansvarig!

Kalla den inte för fri forskning, när kritik och alternativ forskning undertrycks!

Åke Skogevall
Västerås

Senaste tiden har mycket hänt i rovdjursfrågan.

Naturvårdsverket stöder extremister.

Vi fick veta att Naturvårdsverket stöder extremister med en främmande verklighetsuppfattning som direkt missgynnar boende på landet.  Där fick vi svart på vitt vilka åsikter som råder på vårt statliga verk som dessvärre också har föreskriftsrätt. De anser att  denna förening som har stora planer att återinföra olika arter runt om i världen ska få sin vilja genomförd. Man kan undra om berörd lokalbefolknings åsikter vägs över huvud taget. Att chefsekonomen på svenskt Näringsliv, Stefan Fölster, uttalar sig i jakt- och rovdjursfrågor (okunnig och utan erfarenhet i ämnet) är ju endast pinsamt för svensk näringsliv. Men inte stärker det tilltron till Svenskt Näringsliv och Stefan Fölster.

Rovdjurspolitiken är djurplågeri.

Den gulröda vargbastarden utsätts för kontinuerligt djurplågeri, hon ska flyttas igen.  Vi har en förening i landet som heter djurskyddet och där sitter f.d. överåklagare Sven-Erik Alhem. Man kan tro att de värnar alla arter djur, men så är det inte, de är vargfrälsta, läs här inställningen och visad empati.

Den gulröda ”vargtiken” är inte genetiskt viktig, hon är inte rasren.

Denna varg säger rovdjursförvaltningen är viktig, hos anses ha rätt gener, men andra säger bestämt att hon är en hund eller en bastard. På denna sida finns ännu en artikel i samma fråga.

Svenska Naturskyddsföreningen styrs av vargfrälsta dikatorer.

Vi har också blivit vittne till att en tidigare aktad förening, Svenska Naturskyddsföreningen med säte i Stockholm, avlägsnar sig från sina medlemmar och dikterar ordningen som den värsta diktatur.  Efter denna öppna kritik slår topparna i SNF ifrån sig.  Men Gotlands länsordförande är inte sen att kommentera.  Här ser vi ett typexempel på en diktatur, Tig, håll med eller så blir det repressalier. Och sota för kritiken fick Annika Jörnemark göra, hennes make blev uppsagd från sitt arbete på Lilla Karlsö. Vi alla vet ju vad Naturskyddsföreningen (Styret i Stockholm) har närmast sitt hjärta. Nästan alla framträdanden i radio, TV och pressen från SNF handlar om ett fanatiskt försvar av varg, i alla lägen. Andra saker såsom tidigare angelägenheter och länsförbunden hamnar i skymundan. Jag har själv varit medlem i SNF men lämnade den när jag fick klart för mig deras oresonliga åsikt i rovdjursfrågan.

Naturvårdsverket vill gå under jorden.

Nya skrämmande fakta om rovdjursförvaltningen kan vi läsa här.  Med föreskriftsrätten i bagaget vill nu tydligen NVV agera helt i det dolda.

Framtiden?

Det relevant att undra om detta blir framtiden här i Sverige.

Ett är tämligen säkert, det mesta har ändrats med internet. Gamla strukturer kommer att mycket snart se helt annorlunda ut. Makten kan inte längre arbeta i det tysta och vilseleda befolkningen. Fakta och nyheter når befolkningen samtidigt som makthavarna. Men det är ju under förutsättning att internet och informationsutbytet fortsätter att vara var mans egendom. Det är inte alls säkert.

Öppet brev till Jens Holm, Vänsterpartiets handläggare av rovdjurspolitik!

Hej Jens!
Eftersom du verkar ha avbrutit vår mailväxling om rovdjurspolitiken så får jag väl sända mitt senaste mail som öppet brev.

Du argumenterade på grunden ‘vargen hör hemma här och skall växa i antal utan några angivna begränsningar’. Du efterlyste en nyanserad argumentation, låt oss försöka med det.

Grundfrågan är snarare den biologiska mångfalden och hållbar utveckling, så som Konventionen om Biologisk Mångfald (CBD) direktiv mm föreskriver. CBD angavs för övriget som motiv för den svenska rovdjurspolitiken för mer än ett decennium sedan.

Läs Konventionen om Biologisk Mångfald CBM, beakta särskilt
1. inledningsparagrafer om hänsyn, helhetsperspektiv och hållbar utveckling.
2. Artikel 8, varvid 8j inte skall glömmas. Den jämställer skydd av rennäring och fäbodbruk med andra skyddsobjekt, såsom vargen. (Ingen hotad art skall prioriteras framför andra.)
3. hänsynsparagrafer i både CBD, Art- och habitatdirektivet, Bernkonvention och svenska Miljökvalitetsmåen som kräver hänsyn till biologiska, ekonomiska, kulturella faktorer. vid rehabiliteringsprojekt för hotade arter.

Tänk på att de artrikaste biotoper vi har i Sverige är ängs- och betesbiotoperna, där fäbodbetesbiotoperna är extra rara. Här finns många utrotningshotade arter i både flora och fauna. Dessa biotoper var de viktigaste skyddsobjekten för SNF och WWF fram tills rovdjursromantiken blommade upp. Vargen riskerar att tränga ut andra, ännu mer hotade arter, biotoper, kunskaper och kulturer. Kan du förklara hur SNF och WWF kan svänga om 180 grader och helt strunta i betesbiotoper och omvandla dem till fredade områden för varg?

Som jag ser det har man (tjänstemän och forskare?) gjort tre grava fel i sin tillämpning av CBD, Art- och habitatdirektivet, Bernkonventionen, nationella Miljökvalitetsmålen, FAO krav mm.

1. Man har glömt helhetsperspektivet för biologisk mångfald och hållbar utveckling och läst bara de paragrafer som ålägger skydd för rovdjuren och underlåtit att analysera konsekvenserna för biologisk mångfald och hållbar utveckling.

2. Man har definierat skydd för de stora rovdjuren – utan att beakta andra ännu mer hotade arter och hela biotoper inklusive artikel 8j där rennäring och fäbodbruk ska skyddas. Detta är att prioritera varg på bekostnad av många hotade arter, i vild flora och fauna, men även mycket hotade lantdjursraser och metoder för det kanske naturenligaste, energisnålaste, kulturellt och kunskapsmässigt värdefulla som är beroende av fäboddriften.

3. Det finns konkreta hänsynsparagrafer i både CDB och Art- och habitatdirektivet som ställer villkor på hänsyn som ska tas vid rehabiliteringsprojekt för hotade arter. Det har grovt försummats.

På dessa missgrepp vilar den svenska rovdjurspolitiken!

Vargforskarna(t ex Olof Liberg och Jens Karlsson) har (under galgen?) börjat framföra åsikterna:
1 – vargen har ingen (positiv) påverkan på den biologiska mångfalden,
2 – fäbodbruk kan inte upprätthållas i områden med vargrevir, men detta är en politisk fråga.
Så lät det inte inför de politiska rovdjursbesluten.

Det är nog inga nya insikter, men först på senare tid har man offentligt börjat framföra dessa.
Genom alla utredningar inför rovdjursbesluten 2001 – 2011 har konsekvenser för fäbodbruk framhållits, men alltid ”försvunnit” utan kommentar i beredningar för riksdagsbesluten.

Vem har ansvar för att skydda fäbodbruket enligt CBD artikel 8j? Ingen tar det i alla fall!

Jag är inte själv drabbad, men jag har viss insikt i hur småskaliga djurhållare drabbas av ringa förståelse och hjälp från de styrande. Detta gäller inom rovdjurspolitik, djurskyddsextremism och landsbygdsstöd. Vänstern förefaller ha gått in i ”Den Nya Klassen” för att konkurrera om de stora väljargrupperna och rida på den mediala vågen i något som liknar majoritetsdiktatur genom förtryck av minoriteter bland landsbygdsbefolkningen. Men vi blir alla förlorare med den förda rovdjurspolitiken, när de raraste biotoperna offras och den mest hållbara, naturligaste och resursbevarande djurhållningen vi har slås ut för att ersättas med indstriell djurhållning. Det innebär även en utplåning av fäbodkulturens och den småskaliga djurhållningens ”tysta kunskap” som värnas av FAO, Centrum för Biologisk Mångfald m fl. Läser man CBD-uppföljningar, Art- och habitatdirektiv, EU-intentioner och ser till innehållet värnar de också denna småskaliga djurhållning (High Nature Value Farming).

Har vänstern återfallit till ”massornas makt” i stället för långsiktig rättvisa, solidaritet med svagare och hållbar utveckling? Vill ni i historiskt perspektiv framstå som pådrivare för avveckling av hållbar utveckling och självförsörjande matproduktion i Sverige?

När småfolket drivs bort från sin naturnära hushållning (både djurhållning och ”allmogejakt”) kommer deras mark att övertas av trottoarbönder och välbesuttna. Jord och skog är redan överspekulerat långt över dagens avkastningsförmåga av dem som inser vikten av resurserna i framtidens resursbristsamhälle. Att tvinga bort fäbod- och småbruk är en fördrivning av naturfolk med likhet i gammaldags kolonialism och dagens ”land grabbing”.

Svensk byråkrati håller på att slå ut dem som är beroende av avkastningen för att kunna fortsätta sin näring och behålla sina gårdar. Det görs genom ”världens bästa djurskyddslag” rovdjurspolitik och kortsiktig storleksrationalisering, ”EU-marknadsanpassning med kostnadshandikapp” och en lantbrukskooperation som favoriserar stordrift ofta med hård skuldsättning.
(Läs gärna ett underdog-perspektiv i Familjejordbrukaren -beställ på tel 035-56250 respektive Småbrukaren – http://www.sverigessmabrukare.se/.)

Vill Vänstern verkligen vara med och driva fram en utförsäljning av svenska naturresurser till storfinans (även om det i början går via välbeställda svenskar) och därmed globala kapitalet! Vi har redan avhänt oss kontroll helt eller delvis över kommunikation (elnät och järnväg), uranhantering, vattenkraft, skog, vårdapparat, apotek, på gång är bilbesiktning. Har vänstern blivit oligopolister likt grannen i öst?

Jens du har nog målat in dig i ett hörn genom dina engagemang och allians med rovdjurs- och djurrättssfanatiker, tänk efter och framåt, det är nog hög tid att fundera över dina prioriteringar.

Tar du idag personligen avstånd från djurrättsrörelsens motto: ”Meat is Murder”?
Är du Vänsterpartiets talesman i rovdjursfrågor?

Västerås 2012-02-06
Åke Skogevall

 

Som underlag för detta öppna brev rekommenderas läsning av nedanstående:

SydSvenskan120102 Svenskt nötkött behövs för hållbar utveckling
Att allmänt minska sin köttkonsumtion behöver inte bidra till en hållbar utveckling. Mer fokus behöver läggas på vilket kött som konsumeras, skriver fyra forskare.

Utmarksbete basen för lokal utveckling enl.SLU

Tidningsartiklar om biologisk mångfald

Om djurskyddskontroller: Vem vågar ha djur idag?

Om hur administrationen klassar djurhållare över en kam Landshövding: Bönder som håller djur behöver höja sin kompetens

http://www.lantbruk.com/landshovding-bonder-som-haller-djur-behover-hoja-sin-kompetens/2012-02-02#comment-24674

Jens debatterar:
Arbetarbladet 12-02-01 Rovdjurspolitik med spår av 1700-tal!

Första och de två sista styckena är nog korrekta, men det däremellan verkar vilse.