I senaste numret av Skattebetalarnas Förenings tidning Sunt Förnuft finns en större artikel om Sveriges ineffektiva klimatpolitik. Den borde alla läsa. Jag bifogar bara foton på några rubriker.
Att resultatet är uselt förvånar inte, det är känt vilka som styrt den senaste mandatperioden.
Skenande kostnader har gett högre utsläpp. Blir någon förvånad om jag beskyller den rödgröna rörelsen? De har i alla fall fått mer eller mindre fria händer under statsminister Löftén att bestämma miljöpolitiken. Men de övriga partierna har kanske inte så mycket att yvas över heller, de är ju alla inne på fel spår, att jorden står inför ett klimathot. De har svalt budskapet ifrån en falsk miljöagenda, dessutom är de alla politiskt korrekta. Av fotot syns resultatet.
Ta till exempel transportsektorn som står för en stor del av utsläppen. Men den missar målen och drabbar särskilt glesbygden.
Kanske kan vi förstå det om vi vet att den ansvarige för Fossilfritt Sverige heter Svante Axelsson.
Jovisst, direkt ifrån naturskyddsföreningen (som deras generalsekreterare) till denna position. Han är, precis som Skrockström, utbildad agronom. Men dessutom som miljöekonom. Märks det eller är det förklaringen?
Denne Skrockström har i dagens Di, som den politiske budbärare och klimathotare han är, en bedrövlig krönika under rubriken, ”Klimatet kommer i kläm”. Den är inte värd att läsa annat än som ett exempel på spridning av fantasifull och falsk information om jordens framtida väder.
Varför blir resultaten så dåliga om de rödgröna får bestämma?
Är de överlag inkompetenta?
Har de något alls att göra i maktposition?
Kan de annat än skrämmas och hota om domedagen, som skapar klimatångest?
Det är faktiskt ännu värre, de rödgröna skyr inga medel och suktar efter världsherravälde, som alla kommunister.
Demokratin måste underordnas deras agenda om klimathotet och det ska ske genom att FN ska styra välden enligt deras modell och uppfattning om att koldioxiden är ett hot emot vår överlevnad. Läs om detta här.
De har dock inget vetenskapligt stöd för detta. Kritiken emot denna förljugna vals sprids allt snabbare. Lyssna till exempel på detta.
De grönas brott är fler.
Den enorma vindkraftsutbyggnaden, som sker över hela landet är oönskad av lokalbefolkningen, dödar fåglar och fladdermöss, stör landskapsbilden, förstör livsbetingelserna för närboende genom ett lågfrekvent störande ljud som tränger igenom väggar och tak och gör det omöjligt för vissa att sova. De blir sjuka.
Endast vissa markägare, inklusive de största skogskoncernerna låter sig gärna mutas med feta markarrenden.
Men inte nog med det, vindkraften byggs inte där den behövs, i söder, utan anses ska transporteras med förluster och genom ytterligare skador på naturen genom kostsamt byggande av nya kraftledningar. I många fall exporteras vindkraftelen till EU med förluster.
Dessutom är klimatnyttan starkt ifrågasatt och produktionstekniken dyr, och opålitlig. Ett gigantiskt misstag alltså. Det får nu Tyskland uppleva, de som satsat mest på vind och sol inom EU och trots det har även deras utsläpp ökat och elpriset stigit till skyarna.
De gröna kommunisterna är också ansvariga för rovdjurspolitiken.
Som den här bloggen mest handlat om. Tyvärr har insikten om att fakta och argument förkastas fått mig att tappa lusten att skriva. När inte verkligheten och fakta värderas, vad är då meningen med livet?
De grönas agenda handlar om skrämsel, känslor och tro. Ja just det, som de flesta religioner. Tro som oss eller vi kommer att straffa dig.
Det är precis vad som hänt i ett nytt jaktbrottsärende i Mellansverige.
En känd stor skogsägare och företagsledare blev plötsligt kastad i fyllescell i 5 dygn för att därefter sitta häktad i ytterligare 26 dygn. Ett övergrepp alltså.
Än har åklagaren inte kunnat visa på något brott, utan det ser ut som om hela påhoppet är en illa dold hämndaktion som för den som trott sig leva i en rättsstat med myndigheter som verkar för allas lika värde och en pålitlig humanistisk och rättvis behandling av befolkningen. Samt inte minst, eller kanske främst, trott att vi har åsikts- och yttrandefrihet i Sverige. Den får nu lida.
Det är uppenbart att denna ordning inte är bra, det krävs ändringar i lagen.
Vi kan kräva ett återinförande av tjänstemannaansvaret med strikta regler för hur tjänstemän får uppträda. Det måste bli ett slut på att tjänstemän inom svenska myndigheter tillåts agera med egna agendor och straffa vissa efter eget tycke.
Regler och föreskrifter är inte lagar och sådana ska inte polismakten tolka bokstavligt, som nu ofta görs. Vad som ska gälla enligt lagen ska vår riksdag bestämma.
Vilket parti vill ta i denna uppgift?
Det bör vara angeläget för alla som inte vill se landet förfalla i rättsligt godtycke.
Kenneth Erikson
i 25 minusgrader i Mellannorrland
Rovdjurspolitik 