Vem skall vi polisanmäla?

Vem skall vi polisanmäla?.

Så väldigt tänkvärt av dig Britt. Ingen tanke och förstånd ifrån Länsstyrelsen dock, som vanligt. Typiskt ekofascister!

Har rovdjursforskningen rent mjöl i påsen?

Det kan vi fråga oss efter alla dessa undermåliga beräkningar, överkörningar av berördas problem och luddigt beskrivna mål. Här finns ett aktuellt exempel. 

Skandinavisk rovdjursforskning är skapad i avsikt att ge legitimitet åt en idé som skapades för 40 år sedan.  Men vad har de åstadkommit annat än vargpinglor, hockeytutor, verkningslösa skyddsvästar, död och pina för folk och fä och enorma kostnader – miljardbelopp – för stat och enskilda? Rakt ingenting vill jag påstå, 0 av värde. De fortsätter i samma stil med att mässa för okunniga när de tillämpar Kaffekoppsmetoden genom att presentera vinklade budskap som nu senast i Blekinge (läs första länkhänvisningen). De agerar själva nyttiga idioter för en befängd idé som grundlades för snart ett halvt sekel sedan.

Men rovdjursforskningen låter sig inte begränsas med det, man är mer förslagen än så.

Något än värre.

När vi ändå är inne på Olof Liberg kan jag inte släppa hans bevis på att gulingen i Junsele är äkta varg. Här vill jag sticka in med ett glädjande exempel på en tidning som tagit sitt journalistiska kall på allvar och skildrat denna händelse med ett flertal artiklar som kan studeras via länkar närmast till höger. Här är en av artiklarna. Den minnesgode kanske kommer ihåg min granskning av Libergs bevis i mars 2012.  Den artikeln avslutades i hovsam ton med en liten förhoppning om att Olof Liberg skulle komma med förklaringar till sin PowerPoint presentation. Där fick jag fel trots 8 månaders väntan och många länkningar till just detta inlägg. Ingen har sagt att min analys är felaktig. Då hör det till saken att original-mailet där detta dokument bifogades, samtidigt skickades till många i rovdjursförvaltningens topp. Där återfinns:

Toppen av Skandinaviens vargforskare inklusive beslutsfattare på Naturvårdsverket.

Petter Wabakken Professor vid Hedmarks Universitet, rovdjursinriktning
Helene Lindahl Vik NVV
Ruona Burman NVV
Per Ahlqvist SLU
Åke Aronsson SLU
Jens Karlsson SLU
Håkan Sand SLU
Mikael Åkesson SLU
Inga Ängesteg SLU

Inga av dessa har heller haft något att anmärka på vare sig Libergs bevis eller min analys av densamma. Och jag är övertygad om att de samtliga har läst den.  Nu har naturligtvis ingen av ovanstående någon skyldighet eller något ansvar att granska det jag skriver på egen blogg. Men vår miljöminister har uttalat att etableringen av rovdjuren i Sverige ska ske i samförstånd med lokalbefolkningen och svenska folket ska lära sig acceptera och samexistera med varg. Då kan man tycka att det borde ligga i rovdjursförvaltningens intresse att tillrättalägga felaktigheter som förekommer i rovdjursdebatten, särskilt om det formuleras och läggs ut på privata bloggar som fakta, för just svenskarna. Om jag nu spridit ett falskt budskap borde jag alltså ha blivit upplyst om det vid det här laget, men icke. Miljöministras råd och direktiv kanske inte tas så allvarligt. Men hur tänker de då? Ja inte vet jag hur andra tänker, det vore fantastiskt att påstå, men jag tror att de försöker tiga ihjäl missen som presenterats av Liberg och att de håller samman och hoppas att det faller i glömska.. Jag är lika övertygad om att även professor emeritus Dag Lindgren, med inriktning på genetik, som koncentrerat sig på vargfrågan efter sin pensionering också läst min analys. Inte heller han har förkastat den.

Vad handlar det om då?

När det finns oklarheter i diagrammen, så handlar det här om något betydligt allvarligare. Det är definitivt ett hafsverks, ett fuskverk och jag tror detta platsar som ett exempel på forskarfusk. Libergs bevis platsar inte som vetenskap när diagrammet kan visa vad som helst. Det är inte seriös vetenskap.

Sverige idag.

När akademiska poäng hos anhängare av rovdjursreligionen bildar kotterier och får makt blir den lilla människan tillintetgjord och överkörd. Humanism och empati blir oviktigt, målet hägrar. Det är inte förbjudet att ljuga och etik och moral är inget det frågas efter vid anställningsintervjuer till sådana sällskap. Men då går det åt pipan också, som svensk rovdjurspolitik är ett strålande exempel på.

Alliansregeringens politik.

Det ska satsas på skolan, på särskilt begåvade elever mot målet att tillhöra eliten i världen inom vetenskap och forskning. Då känns det minst sagt surt att leva i samma land som samtidigt tolererar något som kan vara forskarfusk.

Cyniskt uträknat?

Nya bud om rovdjuren stup i ett.

Det händer nya saker tätt när rovdjurspolitiken står inför sitt fall, eller gör den det? Har något otroligt hänt eller är det bara vad vi förutsett, vi som följer denna såpa?

Världens mest påkostade varg (eller hund), den omtalade genetiskt viktiga gulingen  som flyttats flera gånger men ändå varje gång vandrat tillbaka hem,  stannade till i trakterna av Junsele, där finns en djurpark som har vargar, för att bilda revir. En hane har lämpligt nog hittat henne så nu planeras födsel till våren, under stor pompa och ståt.

Samerna är rasande.

Trakten där hon slagit ner sina bopålar är vinterbetesområde som berör fem samebyar. De kräver att hon flyttas eller avlivas när de i dagarna planerar för nerflyttning av sina renhjordar i omgivningen. Det förstår alla med lite kunskaper och det finns omskrivet i samiska verk, att det innebär helt oacceptabla förhållanden för både renar och renägarna, merarbete och ökade kostnader.

På Naturvårdsverkets bord.

Rovdjursförvaltningen ställdes här inför ett eldprov. Aldrig tidigare har ett vargrevir tillåtits inom renskötselområdet, de måste finna en lösning. Men vad blev det? Det bidde en tummetott, dvs. ingenting.  De orkade inte ta ett beslut utan hänsköt frågan till Miljödepartementet och regeringen. Till det kan det finnas flera förklaringar. NVV kan ha befarat stora påhopp och besvikelser från vargdyrkande grupperingar, och därmed hamnat i sämre dager även från dem som stött förvaltningen hittills. Det ville de naturligtvis undvika. En annan, förhoppningsvis ogrundad, anledning kunde vara att låta miljöministern och regeringen få ta smällen av kritik från vargälskare. Det skulle ju sätta Lena Ek på pottan och innebära politiska bekymmer av stora mått. Jag undrar om regeringen sett den möjligheten. Men så blev det i alla fall, NVV blev beslutsoförmögen, trots att de hade beslutsrätt och ansvar genom sin föreskriftsrätt som NVV bad om i sitt remissvar inför riksdagsbeslutet om En Ny Rovdjursförvaltning 2009. 

Regeringen kopplades in och NVV beslutade sedan att vargparet skulle vara kvar och tillåtas föda sina ”viktiga” valpar. Det skedde naturligtvis med regeringen Reinfeldts goda minne, och det kommer sannolikt att stå honom dyrt. Samerna reagerade och ansökte om skyddsjakt. Det föranledde NVV:s chefer att åka upp till Vilhelmina och tala samerna till rätta. Vilka erbjudanden och krav som NVV ställt är okänt men det finns anledning att tro att andras pengar (våra skattepengar) använts för en lösning med krav på samerna att låta gulingen vara kvar. NVV kan ha uttryckt att tiken ska vara i livet i fortsättningen annars blir utlovade medel indragna. Här kan hela händelseförloppet studeras.

Glöm vargjakt, glöm jakt över huvud tagit och glöm framförallt småskalig djuruppfödning och lokal matframställning. NVV har slagit undan benen för dessa aktiviteter.

Här kan vi se detta i svart på vitt.

Läs under 4.1 renskötsel och 4.2 Fäbodbruk. I båda fallen trixar sig NVV runt direktivet och menar att skyddsjakt som regel ej behövs. Man kör helt sonika med kraft över de berörda av rovdjurens negativa konsekvenser.

Under 2 kan följande läsas:

” 2. Uppdraget
Regeringen beslutade den 16 augusti 2011 att ge Naturvårdsverket ett tilläggsuppdrag
om den svenska rovdjurspolitiken. Utöver uppdraget beslutade regeringen även att Naturvårdsverket, vid beslut om jakt, inte längre ska utgå från den tillfälliga begränsningen av vargstammen till högst 210 individer. Regeringen beslutade även om två nya tillfälliga paragrafer, 23 e och 24 e §§ jaktförordningen. Innebörden av dessa är att beslut av Naturvårdsverket eller länsstyrelsen om licensjakt efter varg under 2012 endast får syfta till attförebygga eller minska risken för skada av varg.”

Aj tusan, denna regel har gällt under ca. 1 år och jag som faktiskt skrivit om detta riksdagsbeslut om 210 vargar och trott det ännu gällt. Trots att detta var ett max tak som skulle gälla, hur var det nu – fram till 2014, tog regeringen bort max taket för 1 ½ år sedan. Där ser man, det gäller att vara påläst och uppdaterad. Vargodlarna på NVV har däremot inte legat på latsidan, de har varit förutseende som tusan och verkar ha planerat allt in i minsta detalj. Men det finns andra sätt att kritisera vansinnigheter.

En möjlig beräkning av NVV:s högsta ansvariga genom åren.

Det heter att NVV vill lösa den genetiska situationen för vargarna i landet. Det kan göras snabbt och enkelt genom att skjuta ner stammen innan man tillför nytt blod, dvs. nya gener från invandrade vargar eller inköpta och utplacerade valpar. Det har pensionerade genetikprofessor Dag Lindgren utförligt och upprepade gånger visat här. http://vargdag.wordpress.com/

Skulle regeringen fatta ett beslut om att vargstammen hade GYBS redan 2009, skulle vi slippa frågor och hot ifrån EU-kommissionären och dessutom kunna skjuta ner stammen till det antal den hade då. Med GYBS vid, säg 50 st., totalt antal vore genetikfrågan löst redan inom 2 år med ett mindre antal utplacerade vargvalpar.

Gulingen skulle bort först av alla, det djuret är inte någon god representant för arten varg. Det vore pragmatiskt och klokt. Klokast vore att inte tillåta lösa vargar i vårt land. Då skulle mycket vinnas, bättre förutsättningar för människan att vistas i vår natur samt underlätta för matproducerande miljökorrekta näringar under naturlika förhållanden. För att inte nämna samhällsekonomiskt stora vinster. Vi vet vad varg betyder, olyckor, misär, död och stora kostnader utan att tillföra något positivt alls. Nu är det osäkert vad rovdjursförvaltningen har för planer och målsättning med politiken. Nu styrs vi tillbaka mot forntiden, till tider när vi fick tillbringa halva dagarna med att kamma löss från varandras huvuden kan. Vi leds mot tider där parasiter plågade oss dygnen igenom, till tider då sjukdomar tog liv regelbundet, till tider då vi fick nöja oss med att äta det vi hittade på backen. Jag kan inte hitta någon humanism eller god vilja bakom den rovdjurspolitik som förs idag. Ovanstående alternativa lösning skulle på samma tid friställa mängder av offentliganställda rovdjursförvaltare.

Men om vi nu tänker helt omvänt, att göra den tid som krävs för att lösa vargstammens genetik så lång som möjligt, hur gör man då? Ett sätt är att låta en varghund, en hybrid eller även kallad byracka gå in i aveln. Då får de svenska vargarna ännu mer hundinslag och tiden det tar att lösa det problemet, därtill med en mycket större numerär vargindivider, blir faktiskt evig. På det sättet kan rovdjursförvaltare och deras underhuggare ha resonerat och borgat för sina egna och flera generationer ännu ej födda rovdjursdyrkare med hanteringen av den gula tiken i Junsele.