De vill diskutera varg.

Idag ser jag följande nyhet på Svenska Jägarförbundets webbsida.

Några reflektioner.

Problemet för politikerna är att de räds frågan, och väljaropinionen. Men ett arbete mellan de största partierna har naturligtvis chansen att lyckas. För att lyckas krävs det dock mer, det krävs en översyn och kontroll av politiken i grunden. Endast skillnader i siffror eller nyanser kommer inte att förändra missnöjet. 250 vargar i stället för 450 gör alltså ingen skillnad. Frågor att diskutera bör t.ex. vara:

Nödvändiga frågeställningar.

Finns vetenskapligt stöd för att ha varg i Skandinavien?
Är vargarna vi har nu genetiskt friska och rastypiska?
På vilket sätt kan varg i Skandinavien gynna arten Canis Lupus Lupus globalt?
Har verkligen vargen vandrat in helt på egen hand till Värmland?
Är det ekologiska fakta eller särintressen som styr politiken idag?
Vad betyder vargens närvaro för rävens- och hundens dvärgbandmask?
Gynnar vargen lokal miljöriktig matproduktion?
Vilka gynnas de facto av vargen?
Är det sunt med åsiktsstyrning när det gäller de stora rovdjuren?
Råder subsidiaritetsprincipen i denna fråga?

Ja, det finns ännu fler mycket relevanta frågor som måste avgöras, det räcker inte med kosmetiska ändringar. Det finns många enskilda som försöker sprida kunskaper som visar en annan bild av denna politik som måste synas. Föreningar av kritiker mot förd politik och deras syn måste beaktas objektivt, här är en förening som varit med i debatten länge. Här finns en faktasida som drivs ideéllt med uppriktigt ärliga ambitioner Vargfakta. Där finns förutom fakta och historia om vargen som art även uppgifter från flera håll i världen som brottas med samma problem som vi här i landet.

Kanske kan även mina övriga rader på denna blogg få någon med förutsättninglösa ambitioner att lyfta på ögonbrynen.

Med insikter och ambitioner kan en lösning nås.

Vi kan i vart fall hoppas.

Biologisk mångfald igen.

Senaste dygnet har det kablats ut en nyhet över medierna. FN har redan den hårt kritiserade, och bevisade sakförfalskaren IPPC FN:s klimatpanel, men nu har det skapats en ny med liknande uppdrag. Det har bildats en panel under mottot att öka den biologiska mångfalden.

Fantasifulla skapelser.

Jojo, det rinner på, det skapas jobb för teoretiker eller ska vi ta i rejält och säga ekosofer. Även om de finns de som med stöd av fakta påstår att IPPC går längre än vad som kan vetenskapligt bevisas ställt utom allt rimligt tvivel, gäller det i ännu högre grad om de börjar orera om biologisk mångfald. Jag har redan skrivit lite om begreppet här https://rovdjurspolitik.wordpress.com/2012/04/22/biologisk-mangfald/  och pekat på att fakta är att biologisk mångfald inte betyder att något blir bättre. Det krävs faktiskt insikter och kunskaper för att förstå.

Gemensamt.

Det som gäller IPPC:s uppdrag, att värna jordens klimat, gäller också Biologisk Mångfald. Ekosoferna, eller omedvetet påverkade politiker som gläds över att få arbeta med internationella kontakter, väljer orden med omsorg. Att värna om och peka på att vi måste värna jordens klimat låter ju bra, det ställer de flesta upp på. Allra snabbast torde vara politikerna i sin önskan om ökat röstetal. Ord och formuleringar som t.ex. färgglad, ökad växtlighet, samarbete över gränser, hälsosam, räddade liv, minska dödligheten, jämlikhet, större ansvar, lika rättigheter, öppenhet, och biologisk mångfald med mängder av andra liknande ord har en POSITIV klang som de flesta direkt anammar och stöder. Därför har det varit lätt att enas om att bilda FN:s klimatpanel och nu alltså även en om Biologisk mångfald. Vad vi inte förstår är att detta utnyttjas av krafter med andra intressen och övertygelser, allt ifrån egenintressen av ekonomisk natur eller helt enkelt maktbegär. Skapelsen av dessa FN- organ liksom Bernkonventionen och EU:s Art- och habitatdirektiv har tillkommit med hjälp av POSITIVA FORMULERINGAR. Och dessa har sedan snabbt gjort till målsättningar av aningslösa politiker.

Rovdjurspolitiken.

Särskilt tydligt är det i frågan om rovdjurspolitiken, politikerna har lurats av ekosofer som nästlat sig in som tjänstemän i maktens korridorer här och där, både på myndigheter och i regeringskansliet. Följ pengarna så ser du korruptionen, var det en insiktsfull person som sa. Och gör gärna det när det gäller hanteringen av de stora rovdjuren. En ökande kostnad för staten utan positiva konsekvenser men med ökande antal meningslösa arbeten utan positiva skattekonsekvenser är resultatet. Vilken sansad person som helst reagerar för sådant. Hur kan politikerna fortsätta göra det? Tja, med ironi på tungan, de får de banne mig svara på själva.

Ställt utom allt tvivel.

Människan överger den biologiska mångfalden och urbaniseras, oftast frivilligt.

Det fullständigt galna och ologiska. 

De cyniker som formulerat rovdjurspropagandan sprider budskapet att toppredatorerna spelar viktiga roller i det ekologiska systemet. Budskapet är inte bara fel när det såväl saknar vetenskapligt stöd, som att vi faktiskt har facit som säger motsatsen. Det riktigt galna, och fullständigt ologiska, är att av de toppredatorer som nämns (i Sverige), björn, varg, järv och lo, utelämnas människan. Av vilka orsaker ska inte människan få spela sin ekologiska roll?

Rovdjuren skrämmer folk, tidningsfolk!

Här nedan vill jag visa ett förslag till en insändare jag sände in till ÖstersundsPosten i Östersund, en av länets 2 tidningar (med stort samarbete varav den andra LT uppbär maximalt presstöd. Undra om det gagnar även ÖP och hur förhindras det?) Nog om det. Så här lyder alltså texten jag sände in för ca. ett halvår sedan. Nej, inte passade det som insändare, texten är tydligen för vågad. Men det är klart, centern har ju fortfarande sitt att säga till om vad gäller ÖP:s ”åsikter”. Och det är ju tyvärr centerministrar som styr det murkna skeppet som vi kan kalla dagens rovdjurspolitik. Passande är att påminna om vad Eskil Erlandsson sade när Svenljungagruppen fick träffa honom: ”Vi måste göra som EU säger, annars får vi inte bestämma själva”. Så texten:

Förbered er Jämtar.

Naturvårdsverket har planer på att fylla landskapet med varg. Samernas föreslås inhägna renens kalvningsland. Inom vinterbetesområdena ska dock vargrevir tillåtas, det betyder vargar i mängd över hela länet. Men inte nog med det, Naturvårdsverket har även ifrågasatt om uppfödning av får ska tillåtas i landet. Det har de gjort därför att vargen dödar får på löpande band i Mellansveriges vargtrakter. Just det, så bortom allt förnuft resonerar Naturvårdsverkets tjänstemän, de anser vargen viktigare än människan.

Vi står ansikte mot ansikte inför en hemsk sjukdom. Rävens dvärgbandmask är hittad utanför Borlänge. Trots ett flertal myndigheter som värnar folkhälsan har ingen information gått ut som tydliggjort detta för svenska folket. Anledning är antagligen att vargen spelar en nyckelroll och det skadedjuret behandlas av någon oförklarlig anledning som helig, därför tystas allt ner. Sök på rävens dvärgbandmask!

Nyligen har varg förföljt barn i samhällen, tagit hundar och höns inne i samhällen och t.o.m. varit uppe på en altan i Venjan utanför Mora. Det fick mig att fundera till, nu börjar jag ana vad som menas med samexistens med vargen (ett uttalat mål för regeringen).

Jag börjar förstå våra myndigheter. Det är vargen som ska lära sig samexistera med oss. Då måste vi självklart bjuda till, vi är ju djurvänner. Jag föreslår därför att vi ställer altandörren på glänt. Nu när vargen visat verkligt intresse av att lära känna oss måste de få komma in i köket och vardagsrummet också, först då kanske de lär sig förstå hur vi lever. Vi hjälper dem på traven genom att skruva ner radion och stänga stereon. Ge dem en ärlig chans.

Vargkulan.

En strålande lösning på vargeländet.

I min text om Biologisk mångfald skrev jag om människan kunskaper om vargen. Därför var det passande att idag få se en mer seriös lösning på facebook som Anette har lagt ut, tack Anette.

Här finns chansen och möjligheten att slå flera flugor i samma smäll. Byggandet av sådana anläggningar på flera platser runt om i landet löser nämligen flera problem samtidigt. Vargproblemet löses, arbetslösheten för unga kan påverkas positivt, kostsamma transporter av självdöda djur till destruktionsanläggningar från djuruppfödare elimineras samt inte minst tillfredsställer det vargkramarnas önskemål om varg i landet som kan beskådas och lyssnas till utan stora praktiska problem.

Anläggningarna bör vara självfinansierade genom besöksavgifter. Någon trätunnel med fångstgrop behöver inte byggas, vargarna ska få vara kvar på plats för beskådning av de som vill se dessa skadedjur. De matas med självdöda djur och besökare kan köpa pellets som de själva får kasta ner i gropen. Med modern maskinpark är uppförandet av sådana anläggningar inga stora problem eller kostnader. Det blir ett lyft för entreprenadbranschen och får räknas som infrastrukturkostnader.

Snacka inte om att det saknas kunskaper om vargen.

Upplysningstavlor kan spikas upp och låta berätta att under ca. 50 år under slutet av 1900- och början av 2000 talet fördes en idiotisk rovdjurspolitik i landet av individer som trotsade varningar om historiska felsteg och ansåg dessa skadedjur skulle löpa fritt i naturen. Till slut segrade dock  förnuftet  när rovdjurens skadeverkningar blev allmänt kända varför dessa vargkulor uppfördes runt om i landet.

Vargens konsekvenser.

Som ännu ett tydligt exempel på sanningen om vargen och dess konsekvenser lånar jag denna aktuella bild från ett angrepp i Norge, läs mer här.

Om svenska folkets matats i radio och särskilt TV med liknande bilder hade vi inte haft en enda varg i Skandinavien idag och miljarder hade sparats av skattemedel.

Biologisk mångfald.

Många olika arter.

Ett begrepp som blivit ett mantra som fått styra politiken men vad betyder det. Jo, det betyder att omgivningen består av många arter av skilda slag inom flora och fauna som de flesta upplever som något eftersträvansvärt och positivt. Men har någon synat begreppet i sömmarna?

Det naturliga.

Många arter av allehanda slag är ett naturligt tillstånd i naturen om förutsättningarna är gynnsamma, dvs. gott om näring och vatten och ju närmare ekvatorn desto fler arter undantaget öknar som är artfattiga. Samtliga arter drivs till fortplantning och förökning men hindras av andra arter som förhindrar eller stoppar den utvecklingen. Darwin och andra har ju gett oss förklaringen till hur det gått till. Om framtiden vet vi inget. Kosmisk strålning (om vi mister vår atmosfär) eller en stor meteor kan ödelägga allt för alla. Om inte detta så är vår död säker den dag solen kallnar.

Människan en art bland andra.

Ska vi försöka se vår värld som den är måste vi tänka oss att se den från ovan (från avstånd).
Där människor finns, för vi ingår naturligtvis också i den biologiska mångfalden, ser vi en annan bild. Likt bävern förändrar vi vår omgivning till vår egen fördel. Träden har huggits ner och jorden plöjts och där odlar vi det vi behöver, m.a.o. mat. Djur som inkräktat och försvårat vår strävan och våra liv har vi fördrivit. Parasiter dödar vi och sjukdomar behandlar vi till utrotning och det är en kontinuerlig åtgärd. Jordbruksnäringen sysselsätter med teknikens hjälp färre så människan överger naturen för att tränga ihop sig i städer där de flesta lever idag och det gäller hela världens utvecklade länder. Anledningen är att där finns jobben som ger oss det vi önskar, mat och pengar i överflöd och fritid dessutom, ett bättre liv med andra ord.

Är det naturliga bra?

Naturen är ingen, naturen har ingen själ eller egen vilja, naturen är varken ond eller god, naturen bara är. Och den kan se ut hur som helst, skog eller inte skog, blöt eller torr och kall eller het. Överallt finns liv och människor utom vid polerna. Det liv naturfolken lever kan korta stunder verka lockande men det är inget alternativ för den urbaniserade människan. Den mer informerade vet att ett liv under den biologiska mångfaldens villkor är skoningslöst hårt på alla plan och långt ifrån ett önskvärt liv. I den miljön frodas jordens alla arter och baksidorna nämns sällan. Vissa arter gynnar människan (eller andra arter) men åter andra arter innebär bekymmer och problem (och det gäller också övriga arter). Sjukdomar och parasiter tar livet av de svaga och helt slumpmässigt, sådant accepterar inte människan som fått smaka på välfärden i ett utvecklat land av idag. Det naturliga är ingen drömsits, det ser vi i TV programmet Robinson. Det ser vi också bland turisterna på t.ex. Spetsbergen, som likt de handikappade som nyligen gjorde en fotvandring tvärs över Afrika måste åtföljas av beväpnade vakter för att inte tala om alla sprutor de sistnämnda fick ta för att inte drabbas av otäcka sjukdomar. Det finns faktiskt stora djur som dessutom kan ta livet av vem som helst. Men biologisk mångfald anses av vissa som något bra, hur tänker man då? Vargen har fått en stämpel som gud för många. Och visst har vi fått ökad biologisk mångfald med vargen när den fördrivits tidigare. Men med vargen följer också sjukdomar och parasiter, är det också positivt? Med vägglusen och TBC ökar också den biologiska mångfalden, men är det positivt? Samma sak med mårdhund och mink, oberoende hur de kommit hit, är det positivt? Fågelinfluensa och galna kosjukan är också ökad biologisk mångfald, liksom HIV och klamydia. Är det positivt? Snart har vi svarta råttan, pest, kolera, malaria och skabb som angriper oss människor här också, är det positivt? Läs här mer om det naturliga.

Biologisk mångfald är inte positivt.

Verkligheten ger en utförligare bild. Vi ser resultatet av vargen, dvs. genom lögner om att den behövs i naturen, och därför underförstått är bra, visar resultatet sanningen. Och sanningen är att vargen innebär endast problem, död och misär. Läs gärna kommentar 17 och 36 om dettta här. Vår s.k. rovdjursforskning har kommit fram till att vissa arter gynnas av kadaver efter vargen. Men det är inga nyheter utan tillhör kunskapen hos människor som fortfarande lever i naturen (på landet i Sverige). Det är faktiskt kunskaper som följt människan hela tiden, vi levde ju själva som djur från början (den som lever i naturen är ”proffs” på vad som händer där). Samma sak med andra större rovdjur som med varg, människan vet precis vad det innebär, vi har levt med dem i hundratusentals år, vi vet allt vi behöver veta om vargen och de andra större däggdjuren. Trots den omständigheten sysslar människor i vårt land med rovdjursforskning och trots att det forskats och samlats material och noggrannare faktauppgifter om varg i andra länder tidigare. Ännu har de inte kunnat dra några slutsatser av sina eventuella fynd (vilka då?) och slutsatsen blir den jag antytt, den människan vetat sedan urminnes tider. De arter som gynnas av kadaver är inte beroende av dessa kadaver, det var också känt före våra forskares ”upptäckter”. Ingen av dessa arter försvann med vargen och ingen av dem kan ens fastslås minskade i antal. M.a.o. forskningsarbeten utan mening, detta är inte forskning värd namnet.

Vem styr utvecklingen för rovdjuren i Sverige?

Utvecklingen styrs idag av miljöfundamentalister s.k. ekosofer som inte tar någon hänsyn till vad deras önskemål får för konsekvenser och att andra människor drabbas negativt. Ja, det är faktiskt värre ändå, de vill minska antalet människor på jorden, det kan läsas i tidningars kommentarer. Vem har givit dem beslutsrätten och hur har de kommit till positionen att få bestämma lagstiftningen? För så är det, politikerna har övergivit denna fråga till fundamentalister. Det är ju detsamma som om Breivik skulle få formulera invandringspolitiken. Det var inte bättre förr, sägs det, men de krafter som idag styr rovdjurspolitiken i vårt land driver utvecklingen bakåt. Jag undrar om våra politiker egentligen förstår det. Ingen vid sina sinnens fulla bruk med kunskaper om människans historia vill ha gamla tider åter.

Vi har nyligen fått höra att mänsklig strävan som givit oss bättre jord- och skogsproduktion tydligen varit fel. Nu skall diken dämmas igen. (Jag förstår att våtmarker nära flodmynningar kan samla och rena vattnet från näringsämnen och kanske gifter, men budskapet var tydligt att tidigare generationer gjort fel när de sände inslaget på radion häromdagen. Och naturligtvis var dikningen helt nödvändig för vårt lands utveckling). Bostäder byggs också på jordbruksmark, dumheter det också.

Vi får också höra att en viltbiolog tycker att visenten, som varit borta i många år, åter skall få finnas i vår natur. Det är analogt med att den tidigare utdöda vargen redan återinplanterats i Sverige. Dessa exempel på bakåtsträvande åtgärder är fantasifulla produkter av individer utan ansvar. Biologisk mångfald låter bättre än vad det är. Begreppet som det används av dagens bakåtsträvare kan inte tillåtas att styra utvecklingen. Verkligheten och naturen är faktiskt mer komplicerad än vad de begriper.

 

Riksdag och Regering måste ta sitt ansvar.

Det är på tiden att Riksdag och Regering tar ansvar för Sveriges framtid och förnuftigt hanterar frågan om rovdjurens existens. Det kan ske med med hjälp av de hävdvunna kunskaper vi har sen gammalt. Rovdjuren är inte det största problemet för en levande landsbygd i Sverige. Det är istället de okunniga och oansvariga politiker i beslutande ställning som gömmer sig bakom och som låter sig förledas av moderna experter, forskare och fanatiker till att så totalt misslyckas med sina uppdrag.

Kaffekoppsmetoden.

Statens rovdjursutredare Lars Erik Liljelund har idag överlämnat sitt arbete. Lar Erik Liljelund är ingen psykopat utan en väluppfostrad lojal statstjänsteman som gav ett jakande svar när han tillfrågades, som förväntas av en bra tjänsteman även som  pensionerad. Extra klirr i kassan skadar väl inte heller. Jag läser nu och förvånas så långt inte det minsta men vill delge er läsare följande. Utredningen innehåller mycket onödigt tycker jag, för varför skriva massor om vad folk tycker och varför liksom hur det har förändras över tid? Detta har ju från första stund styrts helt utanför vad demokrati egentligen borde innebära, av staten och dess myndigheter m.a.o. Men vet ni vad kaffekoppsmetoden betyder? Så här står det ordagrant på sidan 41 i utredningen:

”Förtroende för myndigheter
Det är länsstyrelsen som utgör förvaltningsmyndighet på det lokala
och regionala planet. Bara länsstyrelsen har direkt kontakt med de
personer som drabbas negativt av rovdjuren. Då en lantbrukare har
fått djur rivna är det länsstyrelsens besiktningsman som kommer
till platsen. Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet har
påtalat att de personliga kontakterna med drabbade är en mycket
viktig länk i kedjan som utgör förvaltningen. Om en person drabbats av
ekonomisk och annan typ av skada och inte får ett respektfullt och
professionellt bemötande så sätts förtroendet för hela förvaltningen på
spel. Dessa kontaktytor är därför väldigt viktiga och dialogen är en
nyckelfaktor. Då länsstyrelsens tjänstemän eller besiktningsmän tar
god tid på sig och för längre samtal med drabbade, populärt kallat
”kaffekoppsmetoden”, har det angetts att de drabbades förståelse
och attityd till myndigheten kan förbättrats avsevärt.”

Jag blir illa berörd av att läsa detta. Det påminner så tydligt om det som kallas baggböleri och beskrev denna teknik när de slipade skogsbolagsherrarna lurade av bönderna sina skogar på landet på 1800-talet.

Jag reflekterar också hur lätt eller svårt det skulle vara för myndigheterna att ”utbilda” landets befolkning till att bli negativa till stora rovdjur. Idag är ju missionen att ”utbilda” oss att bli positiva till rovdjuren. Inget nämns naturligtvis om detta men min gissning är att det vore en barnlek att göra oss svenskar rovdjursnegativa. Rovdjuren innebär ju de facto en mängd olika konkreta negativa konsekvenser! Det är t.o.m. troligt att en negativ inställning till rovdjuren skulle vara majoritetens åsikt idag om inte det satsats miljoner under flera decennier för att påverka oss i annan riktning.

Rovdjurspolitiken och människor.

Jag såg ett intressant program i måndag kväll på SVT.
Kunskapen är värd att ha klart för sig i de flesta sammanhang och frågor. Många kanske förknippar en psykopat med en kallhamrad mördare, våldtäktsman eller i alla fall en fullständigt störd person som märks men att de är sällsynta. Sanningen om ny forskning som presenterades i programmet visar på något annat. Vi har psykopater omkring oss hela tiden och de har vissa karaktärsdrag som utmärker dem. De återfinns ofta i höga positioner och även allra högst som ledare för företag och andra verksamheter. De hamnar ofta bakom mikrofonen längst fram för att sprida idéer och locka andra till stöd. De mer begåvade har utvecklat tonläge och positiva ord (de är slipade tekniker på detta) som förleder. Dessa personer är farliga, de får massorna med sig i vilken riktning som helst. Orden stämmer dock knappast med handlingarna och konsekvenserna struntar de blankt i, de saknar empatisk förmåga. Det finns mycket att läsa om just dessa individer, här är bara ett exempel.  Men visst känner vi personer med dessa egenskaper, kanske t.o.m. i vår direkta närhet. Jag själv har erfarenhet av sådana och har även blivit drabbad, de har säkert de flesta andra också. I mitt fall visade det sig rätt snabbt att ord och handling inte stämde överens. Lugnande positiva ord innan visade sig bli motsatsen i verkligheten. Fräck egoism och självhävdelse blev resultatet. Någon skam, ånger eller medkänsla har jag inte sett röken av. Så är psykopater. Jag reagerar lätt på vissa av dessa drag och hör snabbt när någon sådan kommer till tals. Då reser sig nackhåren på mig och min förmåga till skepsis och kritik väcks till liv. För en sak är säker, psykopater innebär konsekvenser och de är helt okänsliga för sina medmänniskor.

Därför är det oundvikligt för mig att tänka på rovdjurspolitiken, de som styr, de som verkställer, de som har ansvaret och stödtrupperna. Ett har de alla gemensamt, de visar tydliga tecken på bristande empati. Att medmänniskor klagar och pekar på konkreta negativa konsekvenser, att rovdjurens byten far illa och att det belastar statens ekonomi berör dem inte det minsta. Vidare, ivrarna, de i ledningen, har verbala kunskaper (rent utav talanger) att uttrycka sig lugnt , städat och framgångsrikt, men även de verkar inte beröra sig om ökade kostnader och ett växande folkligt uppror. De kan antagligen inte förstå vad det handlar om (bristen på empati). Ansvariga är oftast av den mest vältaliga typen, de orerar gärna från morgon till kväll men är ointresserade av att följa upp beslut. Och, vilket TV-programmet också framhöll, trots att dessa ofta sitter i direkta toppen och ansvarsställningen visar det sig att de inte är framgångsrika. De är duktiga på att ta sig dit, men låter sig inte beröras av resultatet av sina gärningar. Känner ni igen er?

Svenska Jägarförbundet gör helt om.

Svenska Jägarförbundet ändrar nu helt sin tidigare överförmyndaraktiga syn på sina medlemmar till att nu börja företräda medlemmarnas intressen och vilja. Det betyder att från och med nu så slutar SJF att vara Statens lydiga springpojke för vargpolitikens genomförande. Antalet vargar i Sverige skall begränsas till noll (0) st. frilevande vargar. I stället för att vargen skall gå lös och ledig och landsbygden stängslas in så skall landsbygden släppas fri och vargen interneras. Detta är något som kommer att göra att människor åter kan börja tro att det finns en framtid för ett levande liv på landsbygden. T.o.m. Kennelklubben och LRF stödjer SJF:s ändrade policy! För att markera omsvängningen kommer alla nya medlemskort för SJF att bli digitala och automatiskt mejlas till medlemmarna efter betald medlemsavgift. Medlemsavgiften kommer inte att höjas utan minskade anslag från Staten skall kompenseras med en reducerad tjänstemannastab på SJF:s tätbefolkade kanslier. Genom alla dessa åtgärder så hoppas nu även SJF på ljusnande framtid.